Ekens syster
E-bok - 37 sidor - Svenska - 2012
10 kr
“Hon smög barfota över den mosstäckta marken. Långsamt och flödande, som om hennes kropp rörde sig i vatten och inte i luft. Varje natt var hon där. Hennes långa blonda hår låg i mjuka lockar över hennes axlar och, konstigt nog, var några av lockarna gröna längst ut.“
En armé ledd av general Morgan Brimer försöker ta sig fram genom en tät skog för att kunna invadera hertigadömet Mundani, men något står i hans väg. Arméns hänsynslösa framfart har förargat en grupp skogsnymfer och drottningen visar ingen nåd.
Kanske Fynwë kan rädda generalen, eller har hans mörka själ redan förbannat henne?
Om författaren
Elin Holmerin är uppvuxen i Södertälje, men bor numera i Katrineholm. I tonåren var hon övertygad om att hon skulle bli fotograf, men efter gymnasie- och folkhögskola i estetikens tecken, bestämde hon sig för att testa läraryrket. Nu arbetar hon på en gymnasieskola som specialpedagog.
Elin har skrivit lite då och då under hela sitt liv, mest dikter, men började på allvar då några av hennes elever utmanade henne att skriva egna noveller. Sedan dess har hon inte kunnat sluta.
“Hon smög barfota över den mosstäckta marken. Långsamt och flödande, som om hennes kropp rörde sig i vatten och inte i luft. Varje natt var hon där. Hennes långa blonda hår låg i mjuka lockar över hennes axlar och, konstigt nog, var några av lockarna gröna längst ut.“
En armé ledd av general Morgan Brimer försöker ta sig fram genom en tät skog för att kunna invadera hertigadömet Mundani, men något står i hans väg. Arméns hänsynslösa framfart har förargat en grupp skogsnymfer och drottningen visar ingen nåd.
Kanske Fynwë kan rädda generalen, eller har hans mörka själ redan förbannat henne?
Om författaren
Elin Holmerin är uppvuxen i Södertälje, men bor numera i Katrineholm. I tonåren var hon övertygad om att hon skulle bli fotograf, men efter gymnasie- och folkhögskola i estetikens tecken, bestämde hon sig för att testa läraryrket. Nu arbetar hon på en gymnasieskola som specialpedagog.
Elin har skrivit lite då och då under hela sitt liv, mest dikter, men började på allvar då några av hennes elever utmanade henne att skriva egna noveller. Sedan dess har hon inte kunnat sluta.
