Alla titlar av »Heléne Lööw«

Heléne Lööw är fil. dr i historia och docent vid Uppsala Universitet. Hennes doktorsavhandling hette Hakkorset och Wasakärven. En studie av nationalsocialismen i Sverige 1924?1950. Nazismen i Sverige utkom på Ordfront 1998 (19780-1999) och 2004 (1924-1979). Hon har givit ut många böcker och erhållit en rad priser, bl.a. Immigrantinstitutets pris, Torgny Segerstedts pris av pressklubben för Västra Sverige och John Rhon-priset.

Heléne Lööw är fil. dr i historia och docent vid Uppsala Universitet. Hennes doktorsavhandling hette Hakkorset och Wasakärven. En studie av nationalsocialismen i Sverige 1924?1950. Nazismen i Sverige utkom på Ordfront 1998 (19780-1999) och 2004 (1924-1979). Hon har givit ut många böcker och erhållit en rad priser, bl.a. Immigrantinstitutets pris, Torgny Segerstedts pris av pressklubben för Västra Sverige och John Rhon-priset.

Sveriges främsta forskare på högerextrem terrorism, Mattias Gardell och Heléne Lööw, har skrivit en ny bok tillsammans med massmedieforskaren Michael Dahlberg-Grundberg. Den ensamme terroristen? handlar om hur dagens högerextrema terror kan förstås och bekämpas i ett samhälle där sociala medier snabbt och lätt knyter samman människor i hela världen. Heléne Lööw ger den historiska bakgrunden till hur terroristerna har arbetat över tid och hur polisen lyckats bekämpa dem tidigare, samt synar vågen av attentat mot asylboenden och HVB-hem. Mattias Gardell tar sin utgångspunkt i de senaste årens terroristiska ensamvargar i vår närhet såsom Anders Behring Breivik, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson och Rakhmat Akilov som utförde terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Han sammanfattar vad vi vet om de drygt 100 ensamagerande terrorister som slagit till i Europa sedan millennieskiftet, och synar raskrigslitteratur och propagandakanaler som förespråkar metoden. Är verkligen ensamvargar ensamma? Michael Dahlberg-Grundberg kartlägger hur terroristerna hämtar näring och inspiration från nätet och de hatiska miljöerna där. Han visar på hur hatet i de sociala medierna driver fram ett slags känsla av att »någon måste göra något«. Våldet, bränderna och dödandet är ett slags naturlig följd av dehumaniseringen på olika nätforum. Den ensamme terroristen? är en nödvändig bok i en tid där fejkade nyheter, Sverigedemokrater och en stark främlingsfientlig opinion skapar grogrund för fler ensamma terrorister, attacker mot flyktingförläggningar och öppet våld mot ensamkommande flyktingbarn.

När den ekonomiska krisen fördjupats och på sina håll permanentats börjar militanta nationalistiska rörelser runt om i Europa att åter mobilisera i större skala. Heléne Lööw har under senare år närstuderat dessa grupperingar, som vuxit fram i en bred vit makt-miljö som väldigt få har inblick i. Det är en komplex värld av ställningskrig, tillfälliga allianser och direkta konfrontationer såväl med andra militanta grupper som med poliser, anti-fascister och det omgivande samhället. Under de senaste åren har till exempel Svenska motståndsrörelsen byggt upp baser på mindre orter i Sverige där de driver ett intensivt propagandaarbete, utför våldsamma gatuaktioner och sprider skräck genom sin blotta närvaro. Dessa rörelser ingår i ett internationellt nätverk och i 2014 års val lyckades de också på många håll kuppa sig in i olika kommunfullmäktige. I takt med att samhället dragit sig tillbaka eller inte ansett sig ha råd att upprätthålla vissa verksamheter har vit makt-rörelserna kunnat stärka sig genom att reparera lekplatser, starta medborgargarden och liknande. Svenska motståndsrörelsen, Svenskarnas Parti och andra vit makt-organisationers närvaro är allt mer påtaglig och de blir allt starkare. Med Heléne Lööws bok Nazismen i Sverige 20002014 tas de första stegen för att vi ska kunna förstå hur denna utveckling gått till och hur vi ska gå tillväga för att bemöta och bekämpa dessa grupper.