Alla titlar av »Karin Helander«

Redaktörer: Moa Wester och Magnus Öhrn Var går gränsen mellan barnkultur och vuxenkultur? Vad anser vuxenvärlden vara lämpligt att berätta för barn och varför? Finns det några konstnärliga gränser inom barnkulturen vad gäller form och innehåll? Hur yttrar sig och gestaltas de geografiskt och nationellt betingade gränserna i barnkulturen, såsom i förhållandena mellan stad och landsbygd och mellan Sverige och resten av världen? Temat för Centrum för barnkulturforsknings symposium 2017 var Barnkulturens gränsland och under tre dagar i mars 2017 diskuterades och analyserades barnkulturens gränser och gränser i barnkulturen ur många olika perspektiv. I denna skrift har tio av symposiets föreläsare sammanfattat sina anföranden i varsitt kapitel. Det handlar om den barnförbjudna barnkulturen med utgångspunkt i en rad av de moralpaniker som kultur för barn utlöst under senare år, om vilka svårigheter som nyanlända barn ställs inför och vad barnkulturen kan göra för att överbrygga dessa, om hur så skilda saker som barnkläder och barnfilm kan spegla barndomsideal – och mycket mer. Innehållsförteckning - Barnkulturbegreppens betydelser, Johan Fornäs - Den barnförbjudna barnkulturen, Karin Helander - Ungdomsbokens nedgång och fall, Lotta Olsson - Gränsöverskridande möten när fiktion materialiseras. En analys av visuell kommunikation i ett (barn)kulturellt fält, Anne-Li Lindgren - Åldersadekvata barnkläder till salu – stilkategorier och samhälleliga föreställningar om barn, Johanna Sjöberg - Gullig eller ärlig – vad provocerar mest?, Minna Krook - Levda och symboliska gränser i migrationens tidevarv – Vad bör kulturarbetare veta och göra för att befrämja inkluderingen av nyanlända barn, Nihad Bunar - Flickan i staden – staden i flickan, Sofia Cele - Att flytta eller stanna?, Lotta Svensson - Barnfilm och nationalism i Sverige 1944 – 2006, Anders Wilhelm Åberg

Redaktör: Catharina Hällström Boken är baserad på 2016 års barnkultursymposium vid Centrum för barnkulturforskning och belyser och diskuterar förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Forskare från olika discipliner, universitet och högskolor samt författare, regissörer och andra kulturskapare presenterade olika perspektiv på vila dåtida, nutida och framtida barnkultur ingår i ett ständigt pågående samtal. Ambitionen med symposiet var att olika tidsplan skulle korsas och mötas för att belysa ett barnkulturell dialog genom tid och rum. Medverkande föreläsare gav intrsseveckande exempel på hur ett sätt att titta framåt även är ett sätta att blicka bakåt, det vill säga barnkulturens tidslighet, rumslighet och rörlighet framkom tydligt. Innehållsförteckning - Under tiden. Om konsten att skriva vilse, Stefan Castas - Varifrån kommer barns rättigheter? - rättighetsdiskursernas politiska och sociala rötter i Sverige, Bengt Sandin - Arkivkurragömma med historiens flickor - ett genusperspektiv på barn- och ungdomshistoriska källor, Sara Backman Prytz - Klimathot, atombomber och meteorer. Barns rädslor nu och då, Helena Hörnfeldt - Spara spelet - Att bevara barns datorspelshistoria, Björn Sjöblom - Blandning, mångfald och nya influenser: samtal om de Andra när ingen är rasist, Rickard Jonsson - Konstprojekt om identitet och minnen - Dialoger med och utan ord, Anette Andersson och Anna Wennergren - Vargbröder. Människa idag - igår - Ett arkeologi- och litteraturpedagogiskt projekt, Eva Norlinder - Klassiker i nya tolkningar - Om samtida scenkonst för ung publik, Karin Helander - Historiska källor om barn - En bredvidläsningsbok för mellanstadiet, Anna Götlind - Såsom i en spegel. Den tidiga barn- och ungdomslitteraturen och dess reflexer, Boel Westin

Redaktör: Eva Söderberg Kan konst och kultur för barn bestämmas, planeras och kontrolleras i tid och rum? Vilka uttryck tar sig fostran och marknad i kultur för barn och unga? Artiklarna i denna skrift visar att dessa frågor är högst aktuella i dagens barnkulturforskning och praktik. Några av texterna gör en historisk tillbakablick och visar på samband med vår egen tid, till exempel hur den svenska barnteaterns rötter är fästade i fostran och lärande och hur skolans ramar fortfarande påverkar den unga publikens möte med scenkonsten. En text belyser mer specifikt skådespelarens insatser och förutsättningar inom skolteatern. Här finns också tankar om bildning som kan appliceras på dagens barnkultur och diskussionen om den. Med de flesta texter handlar om samtidsfenomen. En text redogör för TV för barn och den syn på barnpubliken som förmedlas. En annan undersöker spelsajter för barn för att se hur dessa konstituerar idéer om barn, föräldraskap och konsumtion. En tredje introducerar centrala inslag i filmpedagogiken och visar hur en normkritisk analys av en känd Disney-film kan se ut. I den sista texten förflyttas vi till ett flyktingläger i norra Jordanien och får exempel på hur kulturutbildning för syriska barn kan se ut, bland annat i form av lek, bildskapande och dramatik. Skriften är ett resultat av symposiet ”Ordning och reda, konsten på freda’! Om fostran, marknad och barnkultur” på Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, våren 2015. Skribenterna är främst forskare från olika discipliner och universitet, men också författare och andra kulturskapare medverkade vid symposiet. INNEHÅLLSFÖRTECKNING: - Varför skall du vidga dina vyer, Peter Gärdenfors - "Grattis! Du har gjort ditt första inköp" - marknadens fostran i barns medievärldar, Ylva Ågren - Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-TV för barn och synen på barnpubliken, Åsa Pettersson - Med magin som motivation - att lära för livet med filmpedagogik, Malena Janson - Om fostran och scenkonst - nedslag i svensk barnteater, Karin Helander - "Vad gör ni här?" Om skådespelaren i klassrummet, Niklas Hald - Kultur och utbildning/kulturutbildning för syriska barn, Marianne Boqvist och Annika Rabo