Alla titlar av »Malena Janson«

Innehållsförteckning Malena Janson, ”Introduktion” Jørgen Bruhn ”Intermediala studier – en kort introduktion” Erik Rosales ”Sirqusen som kastade ut clownen ur tältet och in i Instagram-eran” Lena Kåreland ”Med många stämmor. Lennart Hellsing ̶ en återbrukande rimmare” Linda Sternö ”Att hacka sig in i barnens värld - jakten på barns delaktighet” Ingeborg Wasserman Westlin, Katarina Eriksson, Ulrika Goude Westby “Lekfulla litteraturprojekt på Litteraturhuset Trampolin” Kee Lundqvist, Mitt liv i fanfiction ”Den flytande fritiden. Ett samtal om hur barn gör och upplever kultur i dag” (red. Malena Janson) Anna Sofia Rossholm & Elisa Rossholm, Bilden utanför boken – Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek David Cardell och Johanna Sjöberg, ”Gåvor och boxar i bebiskulturen – från moderskapsförpackning till babybox” Susanne Kjällander – Nödvändiga vägvisare bland björntjänster och nättroll – barns kulturella uttryck genom digitalt berättande i förskolan

Finns det egentligen något som är normalt? Om svaret är ja: innebär det att allt annat är onormalt? Om svaret är nej: innebär det att vi alla i själva verket är mer eller mindre (o)normala? Och hur reflekteras, diskuteras och problematiseras dessa frågor inom barnkulturen i samtida och historiskt perspektiv? Temat för Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium 2018 var Barnnorm och kroppsform – om ideal och sexualitet i barnkulturen. Det handlade om krav och ideal som kringgärdar den verkliga och fiktiva barnkroppen samt om barns och vuxnas idéer om sexualitet, sexuella identiteter och könstillhörigheter. Vi analyserade nakenhet i visuell kultur, skönhetsideal i barnfilm, barns frågor om kropp och sexualitet, scenkonst för barn och unga med funktionsvariationer, pojkfysiologi i litteratur, sex i läromedel, selektering inom barnidrott, fetma i bilderböcker, bloggar om ätstörningar och mycket mer. I denna antologi har elva av symposiets talare omvandlat sina föreläsningar till artiklar som riktar sig till en bred läsekrets av kulturarbetare, pedagoger, forskare, studenter, kreatörer, kulturtjänstepersoner, bibliotekarier och alla andra med intresse för barnkultur. Som en röd – eller kanske regnbågsfärgad – tråd löper genom boken idén om att alla de normer och ideal som genomsyrar barnkulturen skapas och upprätthålls av människor. Därför kan de också omskapas eller avskaffas av människor. Exempelvis oss; vi som skriver och ni som läser detta! Innehållsförteckning - Reslig, blond och snar till våld - kroppen i den svenska pojkboken, Magnus Öhrn - Estetiseringen av barnkroppen: några filmhistoriska nedslag, Malena Janson - Blir du valbar, lille vän? Det självreflekterande barnet i urvalssituationer, Magnus Kilger (Idrottsliga) tjejsamtal - om tonåriga baskettjejers genus- och feminitetsskapande, Julia Rönnbäck - MELO Collective - gränsöverskrivande scenkonst för alla sinnen och funktioner, MELO Collective - "En inkluderande kulturskola"- för alla funktionsvariationer?, Adriana Di Lorenzo Tillborg - "Rumpan är stor, men buxan år trång". Bilderboken ur fettstudieperspektiv, Mia Österlund - Ätstört flickskap i bloggar, Ann-Charlotte Palmgren - Hångel, sex och nakenhet - bilder, blickar och barn, Anna Sparrman - Rätt att veta? Om barn, unga, sexualitet och kunskap, Jenny Bengtsson - Bland drakar och dragqueens. En saga, Robert FUX med flera

Redaktör: Eva Söderberg Kan konst och kultur för barn bestämmas, planeras och kontrolleras i tid och rum? Vilka uttryck tar sig fostran och marknad i kultur för barn och unga? Artiklarna i denna skrift visar att dessa frågor är högst aktuella i dagens barnkulturforskning och praktik. Några av texterna gör en historisk tillbakablick och visar på samband med vår egen tid, till exempel hur den svenska barnteaterns rötter är fästade i fostran och lärande och hur skolans ramar fortfarande påverkar den unga publikens möte med scenkonsten. En text belyser mer specifikt skådespelarens insatser och förutsättningar inom skolteatern. Här finns också tankar om bildning som kan appliceras på dagens barnkultur och diskussionen om den. Med de flesta texter handlar om samtidsfenomen. En text redogör för TV för barn och den syn på barnpubliken som förmedlas. En annan undersöker spelsajter för barn för att se hur dessa konstituerar idéer om barn, föräldraskap och konsumtion. En tredje introducerar centrala inslag i filmpedagogiken och visar hur en normkritisk analys av en känd Disney-film kan se ut. I den sista texten förflyttas vi till ett flyktingläger i norra Jordanien och får exempel på hur kulturutbildning för syriska barn kan se ut, bland annat i form av lek, bildskapande och dramatik. Skriften är ett resultat av symposiet ”Ordning och reda, konsten på freda’! Om fostran, marknad och barnkultur” på Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, våren 2015. Skribenterna är främst forskare från olika discipliner och universitet, men också författare och andra kulturskapare medverkade vid symposiet. INNEHÅLLSFÖRTECKNING: - Varför skall du vidga dina vyer, Peter Gärdenfors - "Grattis! Du har gjort ditt första inköp" - marknadens fostran i barns medievärldar, Ylva Ågren - Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-TV för barn och synen på barnpubliken, Åsa Pettersson - Med magin som motivation - att lära för livet med filmpedagogik, Malena Janson - Om fostran och scenkonst - nedslag i svensk barnteater, Karin Helander - "Vad gör ni här?" Om skådespelaren i klassrummet, Niklas Hald - Kultur och utbildning/kulturutbildning för syriska barn, Marianne Boqvist och Annika Rabo