Alla titlar av »Erik Wikström«

Många brott förblir olösta. Men låt oss aldrig glömma dem. Någon gång i slutet av 1990-talet bedrevs en besynnerlig verksamhet på en liten gård någonstans i södra Norrland. Två personer hade en gemensam dröm, en oas för trasiga och vilsna kroppar och själar. Händelserna har fallit i glömska men med hjälp av kvarlämnade dagboksanteckningar, texter och enstaka fotografier, som köptes i en låda på ett antikvariat i Göteborg, kan en bild av personerna och händelserna växa fram och i den här boken publiceras. Innehållet ger bilden av sökande och vilsna människor och ett samhälle i långsamt förfall, där moral och sunt förnuft sedan länge har upphört att råda. En bild som är lika aktuell idag som den var när dessa texter skrevs.

Det som i dag återstår av hospitalet är fragment. Kartblad. Anteckningar. Fotografier utan datum. Röster som motsäger varandra – eller tiger. Denna bok är inte en sammanhängande berättelse, utan en rekonstruktion. Byggd av efterlämnade dokument, tekniska ritningar, personalminnen och sådant som aldrig borde ha skrivits ned. Här följs institutionens utveckling genom korridorer, kulvertar och administrativa beslut. Genom behandlingar som bytte namn men sällan natur. Genom ett system där omsorg och kontroll gradvis blev svåra att skilja åt. Patienterna är ofta anonyma. Personalen talar i efterhand. Tystnaden är det mest konsekventa vittnet. Detta är ingen uppgörelse och ingen anklagelse. Det är ett försök att förstå hur ett samhälle organiserar sitt samvete – och vad som blir kvar när byggnaderna står tomma.