Alla titlar av »Bengt Johansson«

Den 4 februari 2025 sköt Rickard Andersson ihjäl tio personer och skadade sex på Campus Risbergska i Örebro. Efter det avlossade han ett dödande skott mot sig själv. Massmordet är det hittills värsta i Sverige och därför en omvälvande nyhetshändelse som utmanade såväl journalistiken som myndigheternas kriskommunikation. I den här rapporten presenteras ett unikt intervjumaterial med medarbetare i lokal- och riksmedierna. Den innehåller också en enkätundersökning om var och hur allmänheten sökte information om händelsen samt vilka källor den litade på. Några saker sticker ut: • Redaktionella rutiner är avgörande för att hantera balansgången mellan den snabba rapporteringen, etiska beslut och motstridiga uppgifter. • Människor i Örebroområdet hade bättre kunskap om vad som var sant eller falskt i alla rykten än boende i andra delar av landet. • De allra flesta sökte sig till traditionella medier. • Kön och utbildningsnivå påverkar tilltron till medierna. • Rädslan för nya dåd är mindre än oron för att våldet ska normaliseras.

Minskad skillnad i nyhetsvärderingen mellan riksdagsval och EU-val. Större utrymme för politiska skandaler och ökat nationellt perspektiv över tid. Mindre utrymme för ekonomin, trots att EU också är en ekonomisk union. Det är några av slutsatserna i den här första samlade analysen av hur rapporteringen förändrats under de 30 år som Sverige varit medlem i EU.

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme. Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset. I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej. Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av jour- nalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979. Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Samtidigt som EU:s makt har stärkts och inflytandet över den svenska lagstiftningen ökat, har antalet svenska korrespondenter i Bryssel minskat. Den här rapporten kartlägger hur det påverkar kvalitet, omfång och perspektiv i svenska mediers bevakning av Europeiska unionen. • Journalistiken inför EU-valen har blivit mer tolkande än beskrivande • Globala kriser sätter Bryssel i nytt fokus • Brexit och tabloiderna Rapporten är den andra och omarbetade upplagan av När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma.

I skuggan av kriget i Ukraina bevakar medierna även den svenska valrörelsen 2022. Ett val som avslutar en turbulent mandatperiod med regeringskriser, stenhårda budgetförhandlingar, statsministerbyte, en global pandemi, ökande samhällsklyftor och rekordmånga dödsskjutningar. Rapporten Valrörelsen i medierna presenterar bland annat resultat från Medievalsundersökningarna vid Göteborgs universitet. De visar att färre antal frågor får stort medieutrymme och att skillnaderna mellan redaktionernas fokus ökat under de senaste valrörelserna. Rapporten presenterar också en innehållsanalys som visar att nyhetssajterna domineras av brott, olyckor och sport. Samtidigt visar en annan undersökning att det för många, framför allt unga, är lika självklart att ta del av information på nätet som genom traditionella medier. Institutet för mediestudier vill med Valrörelsen i medierna öka kunskapen om de faktorer som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen och vilken inverkan det har på den information som väljarna får.

Aldrig har det gjorts så mycket journalistik om ett enskilt ämne som under detta år av coronapandemi. Men hur har den varit? Ställdes kritiska frågor? Vad handlade bevakningen om? Vilka artiklar väckte reaktioner i sociala medier? Litade befolkningen på journalistiken? Vad tyckte journalisterna själva?

Idag har anklagelserna mot medier för att ge en falsk bild av verkligheten tilltagit i styrka. Vad handlar det om? Beror det på att medier eller omgivning förändrats? Håller den professionaliserade journalistik som strävar efter saklighet och opartiskhet, efter sanning och relevans, på att förkastas till förmån för en mer argumenterande journalistik? Blev den professionella reporterrollen definierad av ord som saklighet, relevans, objektivitet, balans, allsidighet, en parantes? Har digitala och sociala mediers snabbhet, interaktivitet och känslostyrka helt förändrat synen på vad som är en sannfärdig beskrivning av verkligheten? I denna antologi undersöks journalistikens anspråk på att säga sanningen.

Offentlighetens pris kan plötsligt bli högt, om man hamnar i fokus för granskning – vare sig en uthängning är motiverad eller inte. Därför behöver granskarna ständigt granskas. Sällan har mediernas makt över enskilda personer utövats så brutalt som under hösten 2017, i samband med #metoo. Aldrig har väl så många publiceringar fällts i medieetisk granskning och så många uthängningar dömts för förtal. Vad var det som hände – och vad blir konsekvenserna? Denna rapport tar ett brett grepp om den enskildes utsatthet inför medier, inte bara under #metoo. Namnpubliceras brottslingar oftare i dag än förr? Stöder allmänheten mediers etiska linje? Har vi fått två konkurrerande medieetiker, en i traditionella och en i sociala medier? När kan dold kamera försvaras? Och hur gör man får att få upprättelse om man anser sig orättfärdigt uthängd?

När Sverige nu varit medlem av EU i ett kvartssekel är det dags att sätta fokus på hur väl journalistiken lyckas bevaka den makt som utgår från Bryssel. Därför har Institutet för Mediestudier granskat kvalitet och kvantitet i svenska mediers bevakning av EU. • Så lite bevakas EU-lagar – fast de berör oss lika mycket som svensk lag. • Så har antalet svenska EU-korrespondenter minskat. • Så sällan gräver Sveriges ledande redaktioner för undersökande • journalistik om EU. • Så har medier bevakat de svenska EU-valrörelserna. • Boris i Bryssel – en berättelse om Brexits början.

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

Det brann i skogar och förorter under valrörelsen 2018. Men en systematisk studie visar att det snarare var regeringsfrågan än sommarens dramatiska skeenden som kom att prägla mediebilden av valkampanjerna. I Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 analyseras mediernas nyhetsbevakning av valrörelsen. Resultaten visar vilka partier som gynnades och missgynnades av mediebilden och förklarar vad som ledde till det. Inte minst analyseras i vilken grad nyhetsbevakningen av valrörelsen präglades av så kallad strukturell partiskhet och medialisering respektive politisk partiskhet och politisering. Boken presenterar Medievalsundersökningen 2018 som för vidare två serier med studier av journalistik i valrörelser – den ena inledd redan 1979 vid Göteborgs universitet.

Å ena sidan lever vi i ett sönderfallande land av gängbrott och mord. Å andra sidan i ett land som är i topp av mätningar om bästa stället att bo, starta företag eller rädda världen. Bilden av Sverige har i dag blivit ett slagträ i politiska gräl som handlar om något helt annat än vårt land. Men hur väl stämmer bilden medier ger av Sverige? I denna bok presenteras studier där mediebild och "verklighet" jämförs över tid när det gäller dödligt våld och ensamkommande. Och har den förändrade bilden av invandring lett till en brantare tystnadsspiral? Dessutom fördjupar vi bilden av den internationella striden om bilden av Sverige.

När Rakhmat Akilov mejade ner offer efter offer på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017 inleddes sannolikt den största svenska mediebevakningen någonsin av en pågående nyhetshändelse. Alla redaktioner matade på med enormt mycket uppgifter och publiken strömmade till i rekordomfattning. I denna bok diskuteras, med stöd av flera unika studier, bilden av detta terrordåd i medier och opinion. Det visar sig att de många felaktiga uppgifterna om skottlossning sänkte förtroendet för medier och att sociala medier betydde relativt lite för att sprida kunskap om vad som skett på Drottninggatan. En experimentstudie visar också att publiken bortser från markörer om att uppgifter medier vidarebefordrar är osäkra. Och: Vad drar redaktionerna för lärdomar? Det svarar de på i en enkätstudie.

Sällan får journalistik så stor betydelse som i en valrörelse. Där och då avgörs länders politiska framtid. Och sällan kritiseras medier så hårt som då. Denna bok granskar medierapporteringen i valrörelser, med blickar bakåt mot 2014 års svenska valrörelse, presidentvalet i USA och val i en rad europeiska länder de senaste åren. Men siktet är också riktat framåt, mot den svenska valrörelsen 2018. Vi publicerar för första gången en studie av hur medier vinklade valrörelsen 2014 och en enkätstudie med väljare, journalister och politiker före, under och efter samma valrörelse. Här presenteras också en ny studie av i vilken grad svenskar stänger in sig i mediebubblor i valrörelser. Dessutom skrivs historien om sociala mediers betydelse i svenska val och jämförelser hur medier hanterar populistiska/högerextrema partier och kandidater i en rad länder.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.