Alla titlar av »Jenny Wiik«

I den här studien berättar journalister på olika medier och i olika befattningar om själva kärnan i yrket: drivkraften att berätta, granska och skildra verkligheten. Priset är många gånger högt, eftersom otrygga anställningsvillkor sliter både ekonomiskt och fysiskt på många. Andra känner att nya ägarstrukturer har ökat både arbetsglädjen och framtidstron.

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.

Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner. Bara 56 personer bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre. Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter. Det visar denna unika genomgång av var journalister bor. I skriften diskuteras också betydelsen av denna snedfördelning över landet av en rad skribenter och forskare.