Alla titlar av »Lars Nord«

I skuggan av kriget i Ukraina bevakar medierna även den svenska valrörelsen 2022. Ett val som avslutar en turbulent mandatperiod med regeringskriser, stenhårda budgetförhandlingar, statsministerbyte, en global pandemi, ökande samhällsklyftor och rekordmånga dödsskjutningar. Rapporten Valrörelsen i medierna presenterar bland annat resultat från Medievalsundersökningarna vid Göteborgs universitet. De visar att färre antal frågor får stort medieutrymme och att skillnaderna mellan redaktionernas fokus ökat under de senaste valrörelserna. Rapporten presenterar också en innehållsanalys som visar att nyhetssajterna domineras av brott, olyckor och sport. Samtidigt visar en annan undersökning att det för många, framför allt unga, är lika självklart att ta del av information på nätet som genom traditionella medier. Institutet för mediestudier vill med Valrörelsen i medierna öka kunskapen om de faktorer som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen och vilken inverkan det har på den information som väljarna får.

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.

Mediepolitiken har ständigt släpat efter medieutvecklingen, som snigeln som försöker komma ikapp en hare. De senaste decennierna har nästan allt ändrats för medier – utom mediepolitiken. Men nu verkar det sakta börja röra på sig. Därför presenterar Mediestudier denna rapport där forskare, branschaktörer och politiker fått i uppdrag att önska sin mediepolitik.

• Antalet lokala redaktioner minskar inte längre, och kommunerna är mer nöjda än tidigare med de lokala mediernas bevakning. • Coronapandemin och efterföljande lågkonjunktur har gjort minskningen av annonsintäkter ännu brantare än tidigare. Sedan 2008 har mer än hälften av reklampengarna som finansierar journalistiken försvunnit. • Fördubblat statligt mediestöd hjälper de privata mediekoncernerna att överleva 2020. Men hur blir det på sikt? Vill mediekoncernerna vara beroende av statligt stöd? • Public service får ökad användning och ökat förtroende i coronakrisens spår. Men samtidigt har public service blivit en politisk stridsfråga med ökad kritik från höger. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

När Rakhmat Akilov mejade ner offer efter offer på Drottninggatan i Stockholm 7 april 2017 inleddes sannolikt den största svenska mediebevakningen någonsin av en pågående nyhetshändelse. Alla redaktioner matade på med enormt mycket uppgifter och publiken strömmade till i rekordomfattning. I denna bok diskuteras, med stöd av flera unika studier, bilden av detta terrordåd i medier och opinion. Det visar sig att de många felaktiga uppgifterna om skottlossning sänkte förtroendet för medier och att sociala medier betydde relativt lite för att sprida kunskap om vad som skett på Drottninggatan. En experimentstudie visar också att publiken bortser från markörer om att uppgifter medier vidarebefordrar är osäkra. Och: Vad drar redaktionerna för lärdomar? Det svarar de på i en enkätstudie.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.