Alla titlar av »Olle Lidbom«

När tillståndet för den svenska journalistiken 2025 sammanfattas syns några tydliga trender: • Efter några stabila år minskar antalet redaktioner. Samtidigt ökar antalet gratistidningar, troligen tack vare mediestödet. • Globala aktörer vinner både publiken och annonspengarna. • Politik och ekonomi pressar journalistiken. • Två beredskapsmål för public service. • Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.

• Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll. • Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan. • Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. • Kommersiell tv: Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen. • Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

• Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023. • Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen. • Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024. • Krig, desinformation och propaganda ställer nya krav på mediernas källkritik och etiska kompass. • Årets snackis är artificiell intelligens – påverkar det journalistiken? Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2023.

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.

Mediepolitiken har ständigt släpat efter medieutvecklingen, som snigeln som försöker komma ikapp en hare. De senaste decennierna har nästan allt ändrats för medier – utom mediepolitiken. Men nu verkar det sakta börja röra på sig. Därför presenterar Mediestudier denna rapport där forskare, branschaktörer och politiker fått i uppdrag att önska sin mediepolitik.

• Antalet lokala redaktioner minskar inte längre, och kommunerna är mer nöjda än tidigare med de lokala mediernas bevakning. • Coronapandemin och efterföljande lågkonjunktur har gjort minskningen av annonsintäkter ännu brantare än tidigare. Sedan 2008 har mer än hälften av reklampengarna som finansierar journalistiken försvunnit. • Fördubblat statligt mediestöd hjälper de privata mediekoncernerna att överleva 2020. Men hur blir det på sikt? Vill mediekoncernerna vara beroende av statligt stöd? • Public service får ökad användning och ökat förtroende i coronakrisens spår. Men samtidigt har public service blivit en politisk stridsfråga med ökad kritik från höger. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se

Idag har anklagelserna mot medier för att ge en falsk bild av verkligheten tilltagit i styrka. Vad handlar det om? Beror det på att medier eller omgivning förändrats? Håller den professionaliserade journalistik som strävar efter saklighet och opartiskhet, efter sanning och relevans, på att förkastas till förmån för en mer argumenterande journalistik? Blev den professionella reporterrollen definierad av ord som saklighet, relevans, objektivitet, balans, allsidighet, en parantes? Har digitala och sociala mediers snabbhet, interaktivitet och känslostyrka helt förändrat synen på vad som är en sannfärdig beskrivning av verkligheten? I denna antologi undersöks journalistikens anspråk på att säga sanningen.

Offentlighetens pris kan plötsligt bli högt, om man hamnar i fokus för granskning – vare sig en uthängning är motiverad eller inte. Därför behöver granskarna ständigt granskas. Sällan har mediernas makt över enskilda personer utövats så brutalt som under hösten 2017, i samband med #metoo. Aldrig har väl så många publiceringar fällts i medieetisk granskning och så många uthängningar dömts för förtal. Vad var det som hände – och vad blir konsekvenserna? Denna rapport tar ett brett grepp om den enskildes utsatthet inför medier, inte bara under #metoo. Namnpubliceras brottslingar oftare i dag än förr? Stöder allmänheten mediers etiska linje? Har vi fått två konkurrerande medieetiker, en i traditionella och en i sociala medier? När kan dold kamera försvaras? Och hur gör man får att få upprättelse om man anser sig orättfärdigt uthängd?

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Länge kallades det textreklam och det var inget seriösa medier sysslade med. Nu talas det om native advertising, branded content, innehållsannonsering eller sponsrad journalistik och det är något alla stora medieföretag världen över satsar på. Är det samma sak? Och kommer det att hjälpa eller stjälpa medier och journalistik? I denna bok presenteras ett unikt experiment om hur sponsring påverkar synen på trovärdighet och saklighet hos journalistik. Här sammanfattas också forskningen om dessa företeelser. Och inte minst: här kommer aktörer till tals - både de kritiska rösterna och de som jobbar med innehållsannonsering varje dag.

• Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på nyhetskartan. • Nedgången i resurser fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. • Det finns i dag närmare 600 lokala medier i landet – nästan 100 av dem bara på nätet. • De nya hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier. • Trots den ekonomiska pressen hålls bevakningen av kommunpolitiken uppe även i år. Förändringen mellan 2015 och 2016 är liten. Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken. Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats. Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen. Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se