Alla titlar av »Rouzbeh Djalaie«

Få ämnen har diskuterats med samma intensitet – för att inte säga konfliktnivå – som det om hur det nya, heterogena Sverige representeras i medierna. Åsikterna kring hur det ser ut idag, hur det borde se ut i framtiden liksom hur vi bäst tar oss dit, är många och diskussionen blir gärna fylld med känslor. Och det kanske inte är så konstigt: ämnet berör djupt personliga frågor kring representation, identitet och rättvisa. Det får människor att agera med kraftiga moraliska imperativ – på båda sidor av debatten. Samtidigt finns en slående brist på medieforskning på området och den forskning som finns hämtar ofta teorier från andra skolbildningar. Institutet för mediestudier bad ett antal forskare att titta närmare på medierepresentation i etern och i tidningar. Vad är relevant att mäta? Finns experimentella och innovativa metoder som är värda att testa? För att fånga det samhälleliga sammanhanget bad vi också en rad skribenter, med olika utgångspunkter i diskussionen om etnisk mångfald i medier, att bidra till denna antologi.

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

Hur bra är journalistiken om migration? Journalistiken om migration och integration har förändrats kraftigt det senaste året – både kvantitativt och kvalitativt. Men fortfarande är det ett område med intensiv debatt om hur rapporteringen ska gå till – och ett av de områden där nya aktörer med störst kraft tagit sig in på åsiktsarenan. Denna skrift består av två delar – en med forskning och en med essäer. Åtta framträdande journalister och forskare svarar i varsin essä på frågan: hur bra är journalistiken om migration? Och: har kvaliteten påverkats av tankar om vilka politiska krafter som kan gynnas? Vi presenterar också tre unika studier om de invandringskritiska webbplatser som haft en växande roll i debatten både om migration och journalistik. Sajterna är manliga, kritiska, känslosamma och negativa. De är beroende av och samtidigt djupt kritiska till de journalistiska medierna. I sex av tio artiklar på de invandringskritiska – eller än hårdare – sajterna refereras de traditionella medierna. Dessutom visar en studie av landets fyra ledande ledarsidor att få texter är positiva till invandring och de direkt negativa blivit fler de allra senaste åren.

Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner. Bara 56 personer bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre. Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter. Det visar denna unika genomgång av var journalister bor. I skriften diskuteras också betydelsen av denna snedfördelning över landet av en rad skribenter och forskare.