Alla titlar av »Ulrika Andersson«

Aldrig har det gjorts så mycket journalistik om ett enskilt ämne som under detta år av coronapandemi. Men hur har den varit? Ställdes kritiska frågor? Vad handlade bevakningen om? Vilka artiklar väckte reaktioner i sociala medier? Litade befolkningen på journalistiken? Vad tyckte journalisterna själva?

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Först skulle internet ge vingar åt människans förmåga att öka vår kunskap och minska avstånden mellan människor. Så gick det två decennier och när nätet till slut trängt in i varje skrymsle av våra liv vände diskussionen plötsligt - nu hotar fejkade nyheter, filterbubblor och faktaresistens plötsligt vår demokrati. I denna bok undersöker medieforskare och journalister denna diskussion för att ge perspektiv - många av larmrapporterna befinns vara överdrivna, andra djupt oroande. Med analys, data och eftertanke ger boken en mer välgrundad debatt om ödesfrågor inför valet hösten 2018. Och så får vi veta vad som driver aktivitet bland twittrande riksdagsledamöter.

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.