Alla titlar av »Ulrika Beck-Friis«

När tillståndet för den svenska journalistiken 2025 sammanfattas syns några tydliga trender: • Efter några stabila år minskar antalet redaktioner. Samtidigt ökar antalet gratistidningar, troligen tack vare mediestödet. • Globala aktörer vinner både publiken och annonspengarna. • Politik och ekonomi pressar journalistiken. • Två beredskapsmål för public service. • Konstruktiv journalistik kan locka nyhetströtta.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

• Vita fläckarna: Ett knappt år med det nya mediestödet har redan satt sina spår på redaktionskartan: Tre tidningar som nekats stöd har lagts ner och gratistidningarna visar ett nymornat intresse för redaktionellt innehåll. • Annonsmarknaden: Kräftgången fortsätter för tryckta nyhetsmedier och tv-annonsering som backat med nästan en fjärdedel jämfört med året innan. • Public service: SVT erbjuder verktyg som skapar motståndskraft mot desinformation och hjälper publiken att orientera sig i en alltmer digital tillvaro. • Kommersiell tv: Strömningstjänsterna ökar konsumenternas valfrihet samtidigt som annonsintäkterna minskar. Ett rejält omtag i affärsmodellen är nu en ödesfråga för tv-branschen. • Publiken: Klyftan ökar mellan hur stadsbor och landsbygdsbor använder medierna. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2024.

Medier, oavsett om det är etablerade tidningar eller sociala sajter på någon ytterkant, kritiseras ofta för uthängningar av eller drev mot såväl enskilda personer som mer kända samhällsaktörer. Frågan är om det blivit sämre eller bättre än förr? I den här rapporten finns bland annat en studie av nio uppmärksammade nyhetsfall. I fokus står inte bara namnpublicering, som oftast är det som diskuteras, utan också information andra uppgifter och markörer som gör att individer blir möjliga att identifiera. Det medieetiska systemet är i ständig förhandling för att tjäna samhället. Är de som fått rätt hos Medieombudsmannen nöjda eller missnöjda? Vad är skillnaden mellan juridik och självreglering? Och hur säkerställs redaktionens moraliska kompetens?

• Inflation, ras på annonsmarknaden och ökade kostnader på alla områden har slagit hårt mot mediebranschen 2023. • Tappet på annonsmarknaden är det kraftigaste sedan finanskrisen 2009 och en central förklaring till den ekonomiska krisen. • Antalet lokalredaktioner är i princip oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt skapar den pressade ekonomin oro inför 2024. • Krig, desinformation och propaganda ställer nya krav på mediernas källkritik och etiska kompass. • Årets snackis är artificiell intelligens – påverkar det journalistiken? Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2023.

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme. Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset. I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej. Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av jour- nalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979. Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Samtidigt som EU:s makt har stärkts och inflytandet över den svenska lagstiftningen ökat, har antalet svenska korrespondenter i Bryssel minskat. Den här rapporten kartlägger hur det påverkar kvalitet, omfång och perspektiv i svenska mediers bevakning av Europeiska unionen. • Journalistiken inför EU-valen har blivit mer tolkande än beskrivande • Globala kriser sätter Bryssel i nytt fokus • Brexit och tabloiderna Rapporten är den andra och omarbetade upplagan av När besluten drog till Bryssel stannade journalistiken hemma.

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/

Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans. Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget. Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.

I skuggan av kriget i Ukraina bevakar medierna även den svenska valrörelsen 2022. Ett val som avslutar en turbulent mandatperiod med regeringskriser, stenhårda budgetförhandlingar, statsministerbyte, en global pandemi, ökande samhällsklyftor och rekordmånga dödsskjutningar. Rapporten Valrörelsen i medierna presenterar bland annat resultat från Medievalsundersökningarna vid Göteborgs universitet. De visar att färre antal frågor får stort medieutrymme och att skillnaderna mellan redaktionernas fokus ökat under de senaste valrörelserna. Rapporten presenterar också en innehållsanalys som visar att nyhetssajterna domineras av brott, olyckor och sport. Samtidigt visar en annan undersökning att det för många, framför allt unga, är lika självklart att ta del av information på nätet som genom traditionella medier. Institutet för mediestudier vill med Valrörelsen i medierna öka kunskapen om de faktorer som påverkar nyhetsrapporteringen under valrörelsen och vilken inverkan det har på den information som väljarna får.