Alla titlar av »Kalle Kniivilä«

Ukraina vaknar. Det gör även flyktingarna som sover i långa rader av sängar i det futuristiska rymdskeppet i grå metall, Arena Lviv. Arenan byggdes för Europamästerskapet i fotboll 2012. Det som en gång var lyxrestaurang är nu en sovsal för krigsflyktingar. 24-åriga Anna från Nikopol bor i en av VIP-logerna med sina två döttrar. – Jag vill tillbaka hem. Jag grät ett dygn när jag kom hit. Putin vill styra hela världen, han säger att han ska befria oss från något, men jag vill bara att det här tar slut, att vi ska leva som innan. Det här är Annas och många andras berättelse om det självständiga Ukrainas tillblivelse, från den stora smällen i Tjernobyl 1986 till den orangea revolutionen 2004, Majdanrevolutionen 2014 och slutligen kriget 2022. Det här är också en bok om hur och varför Ukraina inte är Ryssland. Hur det kommer sig att ukrainarna har fria val och fria medier medan ryssarna aldrig har kunnat rösta bort en makthavare de ogillar, och varför den ryska ledningen inte vill att Ukraina ska finnas. Kalle Kniivilä är journalist på Sydsvenskan, född 1965 i Norra Karelen och bosatt i Lund. Han har tidigare arbetat som Moskvakorrespondent för den finska tidningen Kansan Uutiset samt varit pressråd och ambassadråd på Sveriges ambassader i Moskva och Kiev 2018–2019. Han har tidigare gett ut fem titlar på Atlas, varav den senaste är Putins värsta fiende – Aleksej Navalnyj och hans anhängare (2021).

Tanjas gata i Sankt Petersburg är bara en dryg kilometer lång, men här ryms hela det moderna Rysslands historia. Ett helt århundrade av människoöden.Treåriga Korina Klodt bor här våren 1938, när hon mitt i natten väcks av att okända män i mörka kläder för bort hennes föräldrar. Hon återser dem aldrig. Före revolutionen hade elvaåriga Tanja Savitjevas föräldrar ett litet bageri i samma hus. Vid belägringen av Leningrad under andra världskriget svälter hennes familj ihjäl, en efter en. Tanja antecknar förloppet i sin dagbok. Till sist är hon ensam kvar.I hennes lägenhet bor nu Aleksandr Uralov. Han minns hur folk på gatan trängdes för att läsa tidningsrubrikerna under Koreakriget. Då var han i tioårsåldern. Senare blev han en av de första i kvarteret som lyckades köpa en utländsk bil. Detta är några av de människor vi möter i ett reportage som sträcker sig från 1917 års världskrig och två revolutioner, fram till förstamajfirandet 2017. En sann berättelse om Tanjas gata.

Vart längtar Baltikums rysktalande när de längtar hem? En miljon rysktalande bor i Estland, Lettland och Litauen. Det är en av de största minoritetsbefolkningarna i eu. Vid självständigheten efter Sovjetunionens fall blev många av Baltikums ryssar utan medborgarskap i något land, deras lojalitet till sina hemländer har ifrågasatts och de lever fortfarande ofta i enklaver separerade från majoritetssamhället. Ett samtal om Rysslands övertagande av Krim kan räcka för att splittra en rysktalande familj i Baltikum – så polariserad är frågan. Men är de rysktalande verkligen Putins femte kolonn, redo att sticka kniven i ryggen på sina baltiska grannar? Kalle Kniivilä har rest genom Baltikum och träffat såväl ryska nationalister som reformister, äldre människor som minns Sovjettiden med värme och en ung generation som längtar till Europa. Sovjets barnbarn är ett reportage om hur storpolitiken präglar lokalsamhällena i en region där vi ännu inte kan veta hur Putins planer ser ut.

Rysslands annektering av Krimhalvön i mars 2014 skakade om världspolitiken. Krimkrisen är fortfarande en tickande bomb vars yttersta konsekvenser ännu inte går att överblicka. Det är också en fråga som splittrar lokalbefolkningen. Anna i Sevastopol har fått sin statliga lön fördubblad. Hon har kunnat köpa den vita skänk hon så länge drömt om, men i övrigt är det mesta sig likt. I hennes grannskap välkomnar man president Putin. För Eskender är det annorlunda. Han fick möta de nya makthavarna när tungt beväpnade poliser knackade på hans dörr en tidig morgon och vände upp och ner på lägenheten. Eskender är krimtatar; för honom är Ryssland arvtagare till det Sovjet som en gång förvisade hela hans folk. Kalle Kniivilä har rest på Krim och träffat människor vars åsikter skiljer sig starkt från varandra. Annekteringen har rivit upp gamla sår och dragit nya konfliktlinjer mellan Krimborna. Är Ryssland ett hot eller en möjlighet?

Varför älskar ryssarna president Vladimir Putin? I Väst är Putin en fruktad politiker. Han har kvävt den ryska demokratin i sin linda, krossat oberoende medier och hetsat mot minoriteter genom repressiva lagar. Men för Renat och Galina i den lilla staden Sjumerlja, sextio mil öster om Moskva, är det av mindre betydelse. De har fått det bättre. De har röstat på Putin och tänker göra det igen. Putin har medvetet vänt ryggen åt storstädernas medelklass och satsat allt på att erbjuda ekonomisk trygghet åt vanliga ryssar. Kalle Kniivilä har rest genom Ryssland för att möta Putins väljare, vars röster sällan hörs i västliga medier. Ändå är det dessa väljare som kommer att avgöra Rysslands framtid. Vågar de riskera förändring?