Alla titlar av »Mattias Hagberg«

December 1917. På en isolerad ö i Norra ishavet lever prästen Sakarias med sin piga. Hans makt över kolonin är oinskränkt, och han styr sin församling med järnhand. Så hittar några av fiskarna en halvt ihjälfrusen rysk matros på isen. Han bär med sig nyheter från fastlandet. Omedelbart förändras allting. Mars 1953. Det sovjetiska imperiet sörjer sin store ledare. Utan S vet ingen vad som ska hända med revolutionen. I Moskva finns Sakarias piga. Hon har levt ett hårt liv i stalinismens skugga, men aldrig kunnat skaka av sig vad som hände på Ön den där vintern. Från kontoret där hon arbetar har hon smugglat hem skrivpapper. Nu kan hennes värld slås i spillror en andra gång. Hon måste få vittna. Och hon måste förstå.

December 1938. Den unge läkaren Ludwig Malmström blir kommenderad till en anstalt för sinnesslöa i Jämtlands mörkaste skogar för att utreda en smitta som på kort tid börjat ta livet av de intagna. Han är lockad av tidens stora idéer: i Tyskland rustar Hitler för raskrig, i Sovjet pågår Stalins utrensningar av oliktänkande. Utopierna ska bli verklighet med hjälp av teknik, medicin och arkitektur. Allt förefaller möjligt. Men Malmströms egen värld är på väg att rasa samman. Hans drömmar förvandlas steg för steg till mardrömmar. Flera decennier senare försöker hans dotter förstå vem hon är och var hon kommer ifrån. Hon har levt ett liv utan sammanhang, som den sista ledtråden i en meningslös gåta. I trädet utanför hennes fönster väntar de svarta fåglarna som alltid tycks vaka över henne. De användbara är en gotisk skräckroman, men också en berättelse om de totalitära tankeströmningar som präglade Europa även Sverige under åren före andra världskriget.

Hon kallades Stor-Stina. Hon var ett monster, ett medicinskt mirakel, en samisk kvinna av gigantiska proportioner. Under några år i början av artonhundratalet visades hon upp på varietéteatrar i Sverige och på kontinenten. Vid samma tid väcktes också vetenskapens intresse för det abnorma. Avvikande kroppar skulle ge svaren på mänsklighetens gåta. När Stor-Stina oväntat återvänder till hembyn efter att ha rest i impressarion Wolfgang Wolfensteins sällskap är hon stum och tillbakadragen. Hon bär på en hemlighet. Under en enslig skidtur blir hon slagen av en björn och avlider i kallbrand. Men döden är bara ännu en hållplats på Stor-Stinas resa. Rekviem för en vanskapt är lika mycket en skräckroman som en idéroman om normalitetens makt och rasbiologins födelse. Samiska myter blandas med en provinsiell kristendom och obduktionens dystra ritual. De nyss avlidna lever tätt inpå de levande, och döden fördelar ordet.

Angola, december 1948. Hettan är olidlig när den berömde konservatorn, naturfilmaren och äventyraren David Sjölander höjer sitt gevär och fäller en väldig elefanthanne. Under ett helt liv har han drömt om att skjuta en elefant på plats i Afrika. Men samtidigt som kulan genomborrar djuret skriver David Sjölander under sin egen dödsdom. Knappt sex år senare dör han som en direkt följd av det mödosamma arbetet med att montera elefanten för Naturhistoriska museet i Göteborg. Drygt femtio år senare påbörjar en ung man sökandet efter sanningen om David Sjölander och hans liv.

Förutsättningarna är följande: två vuxna och två barn, en vanlig familj i en vanlig trerummare i ett vanligt bostadsområde i Göteborg. Utgångspunkten är en allt starkare känsla av obehag inför allt skräp familjen skapar. Under ett års tid har Mattias Hagberg följt sina egna sopor, från Göteborg, via Småland och Norrland till Ghanas huvudstad Accra. Skräp är ett oroande reportage om avfall, shopping och begär.

Debatten om brott och straff har spårat ur. Politikerna talar om behovet av hårdare tag, trots att brottsligheten i dag ligger på ungefär samma nivå som i början av 1990-talet; att vissa brott, som bostadsinbrott och bilstölder minskat påtaglig och att det dödliga våldet inte ökat sedan mitten av 1980-talet. Detta är välkända fakta. Ändå tycks de flesta vanliga medborgare reagera på dessa uppgifter med förvåning och inte sällan misstro. Varför det förhåller sig på detta sätt? Mattias Hagberg undersöker den nattsvarta bilden som fömedlas av media, säkerhetsindustri och politiker i behov av enkla lösningar. Mattias Hagberg är frilansjournalist och skriver i Göteborgs-Posten och Göteborgs Fria Tidning. "Vad hade du tänkt göra i kväll? Glöm det! Skaffa i stället Släpp fångarna loss, läs den och ge den sedan till någon du känner." Lars Henriksson, Göteborgs-Posten "En aktuell och läsvärd bok." Naiti del Sante, Obs, Sveriges Radio