Alla titlar av »Caroline L Jensen«

Första natten efter att ha blivit den enda utvalda i sin hemstad satt han uppe och stirrade på den avlånga papperslappen. Plats 1467. Gång 2. Sektion C. Mitt i folkhavet på arenans södra sida. Bland likasinnade. Inte för att det spelade någon roll. En biljett till himmelriket. Han hade gärna stått mitt i den andra hopen om det hade behövts för att få se matchen.

Samtidigt som George öppnade skjortan och tog den av sig, drog Milo t-tröjan över huvudet och slängde den mot en stol en bit bort. Det här skulle bli precis som han hoppats på. Kom igen, Georgie-boy, give it to me! ”Du har ingen insyn här, ser jag.” Milo tog också han ett steg närmare. ”Inte det minsta, så länge vi håller oss inomhus”, svarade George och stod nu bara någon decimeter framför Milo. Han sträckte sig framåt och gav Milo en lätt kyss på munnen.

”Ursäkta mig, fröken, är ni beredd?” frågade jag efter att jag hade ställt i ordning utrustningen. Inget svar. Illa till mods, fast jag inte förstod varför, tog jag några steg tillbaka. ”Ska vi börja kanske?” ”Om ni vill.” Jag gick fram till fotostativet, böjde mig ner och drog tygöverdraget i svart bomull över huvudet. ”Var god och sitt still och titta in i kameralinsen. Det här tar en liten stund.” Hon svarade inte. Jag tog en första bild.

Huden under linningen var fortfarande sval, badbyxorna hade inte hunnit torka helt. Där skulle han i och för sig inte behöva något solskydd, men det brydde hon sig inte om. Hon fortsatte så länge hon fick. Hon såg sig omkring, men där fanns ingen som såg dem, ingen som tittade åt deras håll. Sanna kände sina bröstvårtor styvna och en kall vindpust verkade träffa henne just i bröstet. Hon rös till och kände att hon blev fuktig mellan benen. Som tur var, var bikinins underdel fortfarande blöt, så ingen skulle märka någonting.

Han och fröken Silow hade hittat ett sätt att bota åkomman. Människan skulle kunna bli frisk igen. Återigen bli fri. Demonstrationen idag skulle göra dem världsberömda och de skulle äntligen kunna prata fritt om sitt arbete. Men demonstrationen hade gått om intet. Något hade gått fel och nu kunde han bara hoppas att folksamlingen som omslutit fröken Silow hade kunskaper nog att kunna stoppa blödningen och rädda hennes liv. Extraktionen vann 2015 års novelltävling arrangerad av Hoi Förlag och MyStoryTours.

Det var svårt att sova i natt och jag steg upp tidigt. Det kryper i hela kroppen. Jag tror att det är nära nu. Jag blev stående en stund framför ekbokhyllan när jag passerade vardagsrummet. Det finns så många minnen av Mikael där. Så många böcker. Orkar du lyssna en liten stund till? Du kan ju alltid slumra till om du tycker att jag blir alltför detaljerad eller långrandig. Undkommarna är en kortroman i två delar där vi får följa fyra vänner från barndomen upp till de når 30-årsåldern. Det handlar om hur den framgång en människa lyckas uppnå ibland kan vara synonymt med undergång och om att det enda sättet att undkomma något är att leva sig igenom det.

Han ställde ner skålen på bordet och stängde dörren med en smäll bakom sig. På tå trippade jag över för att se vad jag fått för mat. Gröt? Jag hade förväntat mig något överblivet ifrån deras pizza. Mungiporna steg och det värkte i hjärtat så mycket som jag älskade honom. Han har ställt sig och gjort gröt till mig trots att han är mitt i ett spel. Han har lagat mat till mig trots att han är upptagen. Ännu en gång påmindes jag om hur lite jag förtjänade honom och hur lyckligt lottad jag var att han hade valt mig. Överlycklig plockade jag upp skålen och trippade tillbaka till min plats innan jag stoppade in en stor sked i munnen för att tysta min kurrande mage. Oj, det var salt! Jag log för mig själv. Jonas kunde verkligen inte laga mat, men han gjorde sitt bästa ändå. För mig. Allt för sent upptäckte jag mitt misstag. Hur kunde jag vara så dum? Jag skulle inte ha ätit upp allt.

Mycket av det vi gör görs för pengar. Mikaels ekonomi var väldigt dålig när vi hade det där samtalet. Det var innan böckerna kommit ut och innan han fått alla de litterära priserna. Han var idealist, hade drömmar och ambitioner och en av ambitionerna var att aldrig någonsin skriva för pengar. Jag förklarade för honom att jag prostituerade mig varje dag genom att jobba på en kaffekedja, vilket jag gjorde på den tiden, men vars värdegrund jag inte alls delade. Men vad skulle jag göra? Serietecknande var min passion och mitt andrum men knappast något som satte middagen på bordet. ”Så då får man helt enkelt göra något annat vid sidan av för att överleva. Även om det känns som prostitution”, sa jag. Mikael höll inte riktigt med. ”Du kompromissar aldrig med dina serier, det är ditt heliga rum”, sa han medan han förstrött lyfte saltkaret från bordet och inspekterade innehållet. Undkommarna är en kortroman i två delar där vi får följa fyra vänner från barndomen upp till de når 30-årsåldern. Det handlar om hur den framgång en människa lyckas uppnå ibland kan vara synonymt med undergång och om att det enda sättet att undkomma något är att leva sig igenom det.

Om döingen framför mig varit en simpel inbrottstjuv, som jag ju till mitt försvar faktiskt trott, så hade jag bara kunnat dumpa kroppen någonstans. Fast frågan var egentligen var eftersom allt var stelfruset. Men. Jag stod inför ett större problem. Det var natten till julafton och alla i Luddinge vet att det är då Snask-Pelle skruder sig i tomtedräkt och lägger ut karameller på alla förstubroar.

Erik tittade uppgivet på mig och jag sneglade hastigt på graven, försäkrade mig om att inga fingrar eller tår stack upp ur jorden. Det gjorde de inte, men däremot låg herr Floloppus basker på gräsmattan. Diskret backade jag ett par steg och ställde mig så att jag förhoppningsvis dolde den. – Jag var bara … tvungen att göra klart en sak. Och sluta gnäll på mig!

Nu när Majsan har skaffat en babymonitor ska väl hon och Lillen få sova. Men varför är det så svårt att ställa in skärmen och vad är det som syns där egentligen? Det kan väl inte vara möjligt … Hoi Förlag gör en stor satsning på e-noveller. Gillar du denna novell så prova gärna någon av våra andra titlar. Caroline L Jensen debuterade 2008 med den självbiografiska romanen ”Champagneflickan”. 2010 kom hennes skönlitterära roman ”Fru Bengtssons andliga uppvaknande” som är översatt till flera språk. 2011 gav hon sig in i skräckgenren med romanen ”Vargsläkte”, om en klan svenska varulvar. Jensen skriver även skräcknoveller, t.ex. ”Plock, plock” (2011) och ”Ankomst” (2012), som ges ut av Bonnierimprintet Mix.