Alla titlar av »Jonas Ohlsson«

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2022 års undersökning bygger på svar från omkring 6 600 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 2022 var ett dramatiskt år, både i Sverige och globalt. Inledningen av året präglades alltjämt av coronapandemin. Först på våren lättades restriktionerna och i april 2022 slutade covid-19 att betraktas som en samhällsfarlig sjukdom. Då hade Rysslands invasion av Ukraina pågått i drygt en månad. 2022 var dessutom ett valår i Sverige. Det arrangerades vinter-OS i Kina och internationella fotbollsmästerskap för både damer och herrar. Allt detta gjorde förstås avtryck i den svenska befolkningens användning av medier – för information och nyheter, men också för förströelse och verklighetsflykt. Den här rapporten visar att den samlade mediekonsumtionen i Sverige under 2022 låg kvar på samma höga nivåer som noterades under pandemiåren 2020 och 2021. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2022 har genomförts av undersökningsföretaget Origo Group.

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2023 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 2023 var ett år som följde på ett mycket händelserikt 2022 med krigsutbrott i Ukraina, val i Sverige och flera stora idrottsevenemang, för att nämna några stora nyhetshändelser. Allt detta återspeglade sig också i svenskarnas medie- och nyhetskonsumtion, som i flera avseenden var rekordhög under 2022. 2023 kom i stället att präglas av ökande priser, höga räntor och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ute i världen. Den nedgång vi ser i räckvidden för flera nyhetsmedier i årets rapport var mot den bakgrunden inte helt oväntad. Samma sak gäller den något minskade benägenheten att betala för olika typer av medieinnehåll som vi ser i resultaten. Samtidigt låg medieanvändningen som helhet kvar på rekordhöga nivåer också under 2023. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2023 har genomförts av undersökningsföretaget Indikator. Rapporten Mediebarometern 2023 går att ladda ner gratis från Nordicoms webbplats: www.nordicom.gu.se

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta oavbrutna studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2024 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 2024 var ett år präglat av omfattande globala utmaningar och stora händelser såväl internationellt som i Sverige. Den fortsatta konflikten Israel – Palestina stod i fokus för det internationella nyhetsfl ödet under stora delar av året. Samtidigt fortsatte världen att hantera effekterna av kriget i Ukraina. I Sveriges satte inträdet i NATO säkerhetspolitiska frågor högt på agendan. 2024 var dessutom ett år av viktiga politiska val, som Europaparlamentsvalet i Sverige och det avgörande presidentvalet i USA. Internationella sportevenemang som fotbolls-EM och sommar-OS i Paris fångade också en stor publik och bidrog till ett stort medieintresse. Allt detta påverkade den svenska befolkningens medieanvändning – för information och nyheter, men också för förströelse. Den här rapporten visar att den samlade mediekonsumtionen i Sverige under 2024 låg kvar på samma höga nivåer som noterats under senare år. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2024 har genomförts av undersökningsföretaget Indikator – Institutet för kvalitetsindikatorer. Rapporten Mediebarometern 2024 går att ladda ner gratis från Nordicoms webbplats: www.nordicom.gu.se

Strukturen på den svenska medieutvecklingen växer fram i ett nära samspel med det omgivande samhället. De sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska landskapen formar – och formas av – medielandskapet i en ständigt pågående process. I MedieSverige 2019 ges en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Genom att först belysa utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, går rapporten vidare till att redovisa utvecklingen på publik- och reklammarknaderna, för att avslutningsvis beskriva den svenska mediestrukturen. MedieSverige 2019 bygger på ett rikt datamaterial från en rad olika källor. Rapporten riktar sig till studenter, lärare, forskare, journalister, beslutsfattare och alla andra som vill lära sig mer om utvecklingen på den svenska mediemarknaden. Den första utgåvan av rapportserien MedieSverige utkom för över 30 år sedan. MedieSverige 2019 utgör den trettonde volymen i serien. Rapporten är skriven av Ulrika Facht och Jonas Ohlsson vid Nordicom, Göteborgs universitet.

Det svenska medielandskapet utvecklas i ett nära samspel med det med det omgivande samhället. De sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska landskapen formar – och formas av – medielandskapet i en ständigt pågående process. I MedieSverige 2021 får läsaren en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Genom att först belysa utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, går rapporten vidare till att redovisa utvecklingen på publik- och reklammarknaderna, för att avslutningsvis beskriva den svenska mediestrukturen. MedieSverige 2021 bygger på ett rikt datamaterial från en rad olika källor. Rapporten riktar sig till studenter, lärare, forskare, journalister, beslutsfattare och alla andra som vill lära sig mer om utvecklingen på den svenska mediemarknaden. Den första utgåvan av rapportserien MedieSverige utkom för närmare 40 år sedan. MedieSverige 2021 utgör den fjortonde volymen i serien. Rapporten är skriven av Ulrika Facht och Jonas Ohlsson vid Nordicom, Göteborgs universitet.

Ongoing digitalization has fundamentally transformed the entire media landscape, not least the domain of news. The blurring of previously sharp distinctions between production, distribution and consumption have challenged the established news industry and brought into question long-held assumptions of what journalism is or should be, who is a journalist and how we define, consume and use “news”. This anthology aims to shed light on the implications of these transformations for young people in the Nordic and Baltic countries. It focuses on three themes: youth participating in news and information production; news production by established media organizations and novel information providers aimed at children and youth; news use among youth. Taken together, the chapters illustrate the complexity of news use among youth and offer some rather different examples of strategies that news organizations might consider for reaching young people with news – or involving them in the production of news. Furthermore, the book might serve as a basis for reflecting on the urgent, but cumbersome, area of media and information literacy in these media saturated times. Youth and News in a Digital Media Environment consists of contributions from Norway, Denmark, Finland, Sweden and Estonia, written by scholars and people working in the media industry. The target audience of this book is students, professionals and researchers working in the field of journalism, media and communication studies, children and youth studies, media and information literacy and digital civic literacy. The book is edited by Yvonne Andersson and Ulf Dalquist at the Swedish Media Council and Jonas Ohlsson at Nordicom. It has been funded by the Nordic Council of Ministers.