Alla titlar av »Andreas Håkansson«

Mjölkpulvret och den pulverisering av vår matkultur som det givit upphov till väcker starka känslor. Har pulvermaten förstört smaklökarna på oss? Har den tagit död på glädjen i att laga mat från grunden? Eller har pulvret till och med förgiftat oss? För att besvara frågorna måste vi börja från början, hos pulvermjölkens pionjärer och deras passionerade kamp. Torkad mjölk har trots allt vunnit en framträdande roll i den moderna kosten världen över. Sveriges export av torkad mjölk beror till stor del på en handfull färgstarka pulverpionjärer. Det menar Andreas Håkansson, som i Pulverpionjärerna berättar om hur dessa personers udda visioner drev dem att ägna tio tusentals timmar åt att torka mjölk, om deras framgångar och om hur de trots briljans och brinnande engagemang så gott som alltid slutade sina liv i olycka och uppgivenhet.

Bakom våra mest vardagliga livsmedel ligger en lång och fängslande historia. Varför gav sig pälsjägaren Birdseye ut på Alaskas iskalla vidder, på jakt efter en perfekt fryst ärta? Hur kunde Herbert Felix göra succé med en ketchupfabrik i Skåne – trots att det var omöjligt att odla tomater där? Här får du lära dig varför luft blev den avgörande ingrediensen i glass, oavsett om det upptäcktes av Djingis khans krigare eller Margaret Thatcher. Matforskaren Andreas Håkansson målar upp de livsöden och vetenskapliga genombrott som lett fram till öl, strösocker, bröd och mycket mer. Det här är historien om vardagshjältarna på matbordet.

Vad är egentligen problemet med industrimaten? Allt mer av det vi stoppar i oss har vid något tillfälle befunnit sig i fabrikernas rostfria ståltankar, transporterats på löpande band, behandlats med kemiskt framtagna tillsatser och förpackats i färgglada förpackningar. Istället för gladlynta kockar eller känsliga mathantverkare är det idag kemister, ingenjörer och industriarbetare som designar, tillverkar och monterar vår mat. Men många som köper den industriellt producerade maten är samtidigt oroliga och känner dåligt samvete. Och många högröstade kritiker menar att industrimaten är näringsfattig, miljöfarlig, bedräglig – eller rentav giftig. Finns det fog för denna kritik? Det ängsliga matsamhället tittar närmare på den industriella matproduktionen och drar slutsatsen att industrimat inte alls är så farlig som många tror. Kritiken bygger snarare på att den storskaliga industriella matproduktionen har hamnat på kollisionskurs med en samling vanliga värderingar, som exempelvis uppfattningen att det som producerats utan mänsklig inblandning alltid är bättre (biofili) eller att den traditionella maten automatiskt är bättre bara i egenskap av sin historia (mat-konservatism). Att kritisera färdigmat och pulversås har dessutom blivit ett sätt att markera sin egen moraliska förträfflighet och klasstillhörighet. Vi ser också att motståndet har blivit en kraftfull och samlande symbol för sådant många debattörer vänder sig emot – d­et är egentligen inte ett motstånd mot en viss sorts mat så mycket som mot teknokrati, liberalism, marknadsekonomi och rationalism.