Alla titlar av »Joel Halldorf«

Religionen är tillbaka på den politiska scenen. Från Washington till Moskva och runtom i Europa har en växande högernationalism börjat klä sin politik i kristna termer, samtidigt som religiös terrorism och apokalyptisk sionism blivit krafter som formar den globala politiken. Varför har politiska rörelser, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen? Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorade sina visioner. Luften gick ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappade kontakt med vad han kallar det heliga – någonting bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också ger politiska rörelser dess kraft och riktning. I den här boken analyserar Joel Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur hoten kan avvärjas.

Att läsa, snabbt och långsamt, har varit vägen till kultur och bildning i Europa. Men det har aldrig bara handlat om vad som stått i böckerna, utan också om hur vi har läst dem. Djupläsning och skumläsning har lagt grund för en hel civilisation: ett rikt inre liv, offentlighetens stora samtal och vetenskapliga framsteg. Men tryckkonsten har också skuggsidor: förtryck, folkmord och fake news. I den här boken möter vi nunnor och nazister, revolutionärer och recensenter, poeter och predikanter, arbetare och algoritmer, bibelläsare och byråkrater, tech-entusiaster och tidningsredaktörer. Alla med sina böcker och sina alldeles särskilda sätt att läsa. »Bokens folk« är en kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land, men sökandet efter det heliga finns som en underström också i det sekulära. Det menar författaren och teologen Joel Halldorf som i sin bok Gud: Jakten följer de existentiella strömmar som flyter genom vår kultur. Halldorf undersöker de religiösa dimensionerna av vår samtid – i såväl politik och konsumtion som religion och radikalisering. Han placerar så kallade sekulära fenomen sida vid sida med religiösa rörelser som amerikansk kristen höger, islam, pingstväckelse och Knutby-församlingen och argumenterar för att det inte är så stor skillnad på det religiösa och sekulära som vi ibland antagit. Alla drabbas vi då och då existentiell svindel, och vi söker svar på eviga frågor som: Vem är jag, vad är meningen – och finns det något som är värt att kalla heligt?