Alla titlar av »Svante Nordin«

I det grekisktalande området utvecklades för över 2500 år sedan en ny kunskaps- och livsform vars bärare kom att kallas filosofer. Dessa ägnade sig åt teoretisk verksamhet, ställde frågor lika mycket som de gav svar, förde och klädde sig på ett karaktäristiskt sätt och misstänktes ständigt för att inte helga gudarna. Vartefter samhällena förändrades över århundraden har filosoferna funnit nya roller; från de grekiska stadsstaterna till det romerska riket, genom kristendomens uppkomst och stängningen av de filosofiska skolorna, från det östromerska rikets sammanbrott till den klassiska kulturens renässans i Italien har nya generation av filosofer formulerat begreppen för verkligheten, den föränderliga och alltid samma. »Filosoferna: Från filosofins födelse till den vetenskapliga revolutionen« omfattar tusen år av tänkande. Svante Nordin skildrar här den västerländska filosofins uppkomst hos grekerna och dess meanderlopp fram till den vetenskapliga revolutionen, som på samma gång innebar filosofins största triumf och slutet för dess hegemoni. Boken är det fjärde och avslutande bandet i Nordins svit över filosofins historia.

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse. Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin. Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

De filosofer som översköljdes av modernitetens första chockvåg försökte förstå, tolka och begreppsliggöra det moderna. De upplevde den amerikanska revolutionen 1776 och den franska 1789. De fick se hur den nya industriella och tekniska verkligheten, den globaliserade marknaden och vetenskapen förändrade den västerländska samhällsordningen i grunden. Och de fick anledning att fullständigt omvärdera allt som rörde livets utveckling, man och kvinna, historia och konst, gud och människa. »Filosoferna: Den moderna världens födelse och det västerländska tänkandet 1776-1900« är berättelsen om de tänkare som inte bara försökte tolka världen, utan också förändra den. Med ojämförlig kringsyn och detaljrikedom skildrar Svante Nordin kampen om att formulera de nya tankeformerna och vokabulären som skulle komma att bestämma moderniseringens riktning och innebörd. Boken utgör det andra bandet i Nordins svit över filosofins historia.

Vid 1900-talets början finns en utbredd uppfattning om att filosofin befinner sig i kris. De förmoderna kunskapsformerna har förlorat sin ställning och de kulturella framstegens och det vetenskapliga samarbetets tid ska snart sjunka ner i det första världskrigets skyttegravar. Men istället för att innebära en tillbakagång kom krisen att leda till en genomgripande omvärdering och pånyttfödelse av det västerländska tänkandet. Svante Nordin berättar här om de filosofer som i konfrontation med det dramatiska 1900-talets omvälvningar grundlade århundradets nydanande tankeriktningar. Och som i frågan om kunskapens och vetenskapernas grundvalar också nödgades att inkludera frågan om filosofin själv. »Filosoferna: Det västerländska tänkandet sedan år 1900« är en enastående översikt av vår tids filosofi och belönades med Stora fackbokspriset 2011. Boken utgör det första bandet i Svante Nordins svit över filosofins historia.

I början av 1600-talet påbörjas den intellektuella revolution som ska sätta Europa i rörelse. Med kraft breder bland annat den cartesianska ”nya filosofin” och den nya vetenskapen med dess empiriska och matematiska metoder ut sig. Fram växer den mekanistiska världsbild som ersätter den teleologiska aristotelismen och möjliggör den moderna vetenskapen. Tyngdpunkten i Europas intellektuella liv flyttar från renässansens Italien till Frankrike, England, Tyskland, samtidigt som nationalspråken ersätter latinet. Svante Nordin presenterar här de ”nya filosofer” som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen och därmed öppnade dörren till vår moderna värld. Filosoferna: Vetenskaplig revolution och upplysning 1650–1776 är en mästerlig krönika över den sprudlande intellektuella miljö som såg gamla dogmer ge vika för det frimodiga och metodiska kunskapssökande som skulle komma att förändra människans livsbetingelser i grunden. Boken är den tredje delen i Nordin svit över filosofins historia.