Alla titlar av »Ulf Ellervik«

"När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur …" Aristoteles, »Om sömn och sömnlöshet«, 350 före vår tideräkning I det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten. I »Nattens gudar« leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

Det är en spänd förväntan runt scenen. Det är bara ett fåtal personer som är med vid detta första test. Alla är tysta och har flyttat sig ett par meter bort. Jag står närmast det två meter höga provröret, redo att tända så snart min kollega Daniel lyft av korken. Vi vet faktiskt inte exakt vad som kommer att hända. Det är en alldeles speciell känsla. En kombination av nyfikenhet, förväntan – och ängslan. Förundran är kemiprofessor Ulf Ellerviks reflektioner över det vetenskapliga arbetets små njutningar. Med sitt engagemang tar han läsaren genom forskarlivets faser från disputation till artikelpublicering, och delger personliga berättelser om forskningsresor, missöden och några farliga experiment. I korta betraktelser öppnar Ellervik sitt labb och ger läsaren en inblick i den vetenskapliga processen – och i den inte alltid så enkla konsten att njuta av den.

En bok om det äckligaste vi har Vi gör allt för att undvika svettfläckar i armhålorna på den ljusblåa skjortan och snorkråkor är något som helst inte ska finnas alls. Trots att alla människor producerar ungefär samma och lika mycket av olika sekret uppfattas det som något pinsamt, något vi helst vill dölja. Samtidigt är det få, om ens några, kroppsvätskor vi kan vara utan och i många fall kan sekret vara en hjälp att hitta och ibland till och med behandla olika sjukdomar. Äckligt handlar om sekret av olika slag, från topp (fett hår) till tå (fotsvett) och den besvarar en lång rad märkliga frågor. Hur kommer det sig att det finns träd och buskar som luktar sperma? Vad ska öronvax vara bra för och varför smakar det så attans beskt? Är tårar olika beroende på om man ser en sorglig film eller hackar lök? Varför luktar svetten helt olika på olika delar av kroppen?

I slutet av 2019 kom de första tecknen på att det brutit ut en epidemi i staden Wuhan i Kina och i mitten av januari blev det känt att det var fråga om ett så kallat coronavirus. Viruset uppstod med stor sannolikhet på en marknad i Wuhan och kinesiska myndigheter satte hela staden och snart hela provinsen i karantän. Trots det spred sig smittan snart till andra länder och den 11 mars 2020 klassade WHO den pågående spridningen av sjukdomen COVID-19 som en pandemi. Sjukdomen har en relativt normal dödlighet, jämfört med till exempel influensa, men det som gör den speciell är att den är ny och det finns ännu så länge få människor som har något skydd. Runtom i världen arbetar nu forskare för att hitta vägar att slå ut SARS-Cov-2, men om det kommer att lyckas och vad som kommer att hända fram tills dess är svårt att veta. I Virus ger Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, en överblick över hur virus fungerar, hur spridningen av virussjukdomar sett ut genom historien, samt hur vi människor hanterat – och i framtiden kan hantera – utbrott av virussjukdomar och världsomspännande epidemier. Kunskapen om virus växer ständigt, i skrivande stund gäller det särskilt coronavirus. Nästa gång, för det blir alltid en nästa gång, är vi kanske mer förberedda.

Livet består av en rad kemiska processer. Och i som så många andra vetenskaper har kemin en mörkare sida med droger, gifter, sprängämnen och ond bråd död. Men Ond kemi är inte någon receptsamling för giftmördare och mordbrännare. I stället har de mörka aspekterna fått bilda utgångspunkt för en diskussion om vardagens kemi, ofta med ett uns kulturhistoria och inte sällan med en kärleksfull glimt i ögat. Varför luktar helvetet svavel? Varför ska man inte dricka sauvignon blanc-viner på tigersafari? Hur kan det komma sig att ett ämne som lockar flugor till lik också finns i vissa parfymer? Hur kommer det sig att en rad kända målningar faktiskt är bestrukna med pulvriserad mumie? Kan man dö av att dricka för mycket vatten? Eller för den delen kaffe? Följ med på en spännande vandring till kemins mörka sida. Resan börjar i det svavelosande helvetet och slutar i signalsubstansernas himmelrike.