Alla titlar av »Honoré de Balzac«

»Alla känna icke till sanningen beträffande kung Charles VI:s bror, hertigen av Orléans, vars mord hade många orsaker, däribland en som denna berättelse handlar om.« Den förtvivlade älskaren och andra historier (1832–37) tillhör de mera omstridda numren i Balzacs stora produktion, av vissa helt utelämnade, medan andra hävdar att de rent konstnärligt är det allra bästa som han skrivit. Med en naiv och lössläppt berättarglädje ger den mänskliga komediens författare här en rad praktfulla bilder ur renässansens liv. Honoré de Balzac (1799–1850), en av de största skapare som världslitteraturen har att uppvisa, efterlämnade en enorm produktion, stora delar av den samlade han i jätteverket La Comédie humaine.

»Det ligger ett hus vid rue de Paris i Douai vars utseende, inre planering och detaljer bättre än något annat har bevarat den gamla flamländska byggnadsstil som så naturligt ansluter sig till det patriarkaliska levnadssättet i denna landsända; men innan jag närmare beskriver det, bör jag kanske i författaryrkets intresse fastställa det nödvändiga i vissa didaktiska utredningar trots att de uppväcker protester hos okunniga och glupskt otåliga läsare som vill ha sinnesrörelser men slippa förutsättningarna för dem, läsare som vill ha blomman utan att sätta fröet, barnet utan att först vara havande.« De vises sten (1834) tog med Balzacs mått mätt förhållandevis lång tid att färdigställa, den är daterad »juni–september 1834«, men det bör påpekas att han samtidigt och på en enda månad (september 1834) fullbordade en annan stor roman, Pappa Goriot. Balthazar Claes i De vises sten är inte besatt av penningbegär utan av en forskarlidelse som slukar pengar, en passion för kemin som stegras allt mer. Den fixa idé som behärskar honom är tron på att det slutligen ska lyckas honom att upptäcka ett slags grundämnenas grundämne, »det absoluta«. För denna »jakt pådet absoluta« offrar han allt. Honoré de Balzac (1799–1850), en av de största skapare som världslitteraturen har att uppvisa, efterlämnade en enorm produktion, stora delar av den samlade han i jätteverket La Comédie humaine.

»I en av Frankrikes minst betydande prefekturer, mitt i staden, vid ett gathörn, ligger det ett hus; men vad gatan och staden heter måste här förtigas.« Antikkabinettet (1839) är en av de stort klarsynta revolutionsromanerna från artonhundratalet. Den kretsar kring en ung fransk ädling i början av 1820-talet, hans nedgång och fall och spelet kring hans räddning. Men romanen är mer än så. Det är inte bara en ung ädling som går mot sitt fall; ett helt samhälle går mot undergång. Honoré de Balzac (1799–1850), en av de största skapare som världslitteraturen har att uppvisa, efterlämnade en enorm produktion, stora delar av den samlade han i jätteverket La Comédie humaine.

»Alla känna icke till sanningen beträffande kung Charles VI:s bror, hertigen av Orléans, vars mord hade många orsaker, däribland en som denna berättelse handlar om.« Den förtvivlade älskaren och andra historier (1832–37) tillhör de mera omstridda numren i Balzacs stora produktion, av vissa helt utelämnade, medan andra hävdar att de rent konstnärligt är det allra bästa som han skrivit. Med en naiv och lössläppt berättarglädje ger den mänskliga komediens författare här en rad praktfulla bilder ur renässansens liv. Honoré de Balzac (1799–1850), en av de största skapare som världslitteraturen har att uppvisa, efterlämnade en enorm produktion, stora delar av den samlade han i jätteverket La Comédie humaine.

»I en av Frankrikes minst betydande prefekturer, mitt i staden, vid ett gathörn, ligger det ett hus; men vad gatan och staden heter måste här förtigas.« Antikkabinettet (1839) är en av de stort klarsynta revolutionsromanerna från artonhundratalet. Den kretsar kring en ung fransk ädling i början av 1820-talet, hans nedgång och fall och spelet kring hans räddning. Men romanen är mer än så. Det är inte bara en ung ädling som går mot sitt fall; ett helt samhälle går mot undergång. Honoré de Balzac (1799–1850), en av de största skapare som världslitteraturen har att uppvisa, efterlämnade en enorm produktion, stora delar av den samlade han i jätteverket La Comédie humaine.

»Det ligger ett hus vid rue de Paris i Douai vars utseende, inre planering och detaljer bättre än något annat har bevarat den gamla flamländska byggnadsstil som så naturligt ansluter sig till det patriarkaliska levnadssättet i denna landsända; men innan jag närmare beskriver det, bör jag kanske i författaryrkets intresse fastställa det nödvändiga i vissa didaktiska utredningar trots att de uppväcker protester hos okunniga och glupskt otåliga läsare som vill ha sinnesrörelser men slippa förutsättningarna för dem, läsare som vill ha blomman utan att sätta fröet, barnet utan att först vara havande.« De vises sten (1834) tog med Balzacs mått mätt förhållandevis lång tid att färdigställa, den är daterad »juni–september 1834«, men det bör påpekas att han samtidigt och på en enda månad (september 1834) fullbordade en annan stor roman, Pappa Goriot. Balthazar Claes i De vises sten är inte besatt av penningbegär utan av en forskarlidelse som slukar pengar, en passion för kemin som stegras allt mer. Den fixa idé som behärskar honom är tron på att det slutligen ska lyckas honom att upptäcka ett slags grundämnenas grundämne, »det absoluta«. För denna »jakt pådet absoluta« offrar han allt. Honoré de Balzac (1799–1850), en av de största skapare som världslitteraturen har att uppvisa, efterlämnade en enorm produktion, stora delar av den samlade han i jätteverket La Comédie humaine.