Alla titlar av »Dick Harrison«

I tider av polarisering, och ökade klyftor mellan de som har och de som inte har, ökar ofta de auktoritära krafterna – vi ser det i Ungern, Ryssland, Italien, Argentina. Men även i mer närliggande europeiska länder. Partier som AFD i Tyskland och ledare som Le Pen i Frankrike, Farage i Storbritannien och Jimmie Åkesson i Sverige leder utvecklingen bort från demokratin. Det mest oroväckande är ändå att världens största demokrati, USA, tar allt fler och allt snabbare steg mot ett auktoritärt styre med Trump som härförare mot universitet, fria medier och demokratiska institutioner. Det är därför viktigt att vi lär oss hur diktatorer kommer till makten, behåller den och tillslut blir avsatta. I "Diktatorn – Från Caesar till Putin" analyserar ­ Harrison vilka omständigheter som gör att ett land eller ett folk kan hamna i klorna på en despot – men också hur man kan bekämpa envåldshärskare. Genom att studera Caesar, Henrik VIII, Karl IX, Cromwell, Robespierre, Napoleon, Mussolini, Hitler och Stalin gör Dick Harrison det möjligt för oss läsare att förstå samtida efterföljare som Putin och diktator-wannaben Trump som skymtar fram i bokens sista kapitel. Läsaren blir uppmärksam på mönster, politiska och ekonomiska skiften, manipulationer, populism och hur lögner – och inte minst nyckfullhet – är en bärande del av en diktators väg mot makten. Ett skrämmande mönster är att en despot nästan alltid förlorar makten genom sin egen död. Inte sällan genom ett skickligt genomfört attentat. Tycker man att mord är en dålig lösning på maktdelningen bör man se till att de auktoritära krafterna stoppas i tid.

Herrens år 1401 utspelar sig mellan Nikolaiafton och Luciaafton i december 1401. Det har sedan en längre tid varit lugnt på Gotland, så lugnt att Tyska orden flyttat över många knektar till Preussen, där det har utbrutit krig mot litauerna. Thierry av Liège har fått mer att göra och i praktiken stigit i graderna till att bli fogdens närmaste man, detta samtidigt som en romans håller på att spira mellan honom och den ogifta borgerskan Elisabet Botolfsdotter. Och nu vankas det jul, med värmande glödgat vin och ljuvligt kryddade kakor. Men säg det lugn som varar för evigt. På morgonen den 6 december hittas en man död uppenbarligen nedfallen eller nedstörtad från ett fönster mitt på Strandgatan i Visby. När packhuset bredvid undersöks visar det sig att tio borgare fått halsarna avskurna under en gillesfestlighet på bottenvåningen. På en ovanvåning ligger en skräckslagen, nedblodad och bunden nunna, och när ordensmännen undersöker källaren finner de ännu ett färskt lik. Dessvärre är detta bara början. När Thierry, Elisabet och medhjälparen Folkwin börjar fråga och förhöra sig fram genom staden och Solberga nunnekloster kommer många motsättningar och mycken ilska i dagen. Det saknas inte folk som haft skäl att döda. Bakom tragedin i packhusen döljer sig andra illdåd, både på Gotland och i Tyskland och så länge mördaren går fri riskerar nya dödsoffer att skördas.

Det är tidig vinter i Herrens år 1403 och den länge befarade invasionen har kommit: drottning Margaretas svenska och danska trupper har erövrat Gotland och håller på att innesluta Visby. Tyska ordens riddare och knektar är numerärt underlägsna, och även Thierry av Liège, deras spårhund och brottsbekämpare, måste ansluta sig till krigarnas led. Men så händer något. Efter en skärmytsling utanför stadsmuren påträffas fader Joachim Hofer död mitt bland de fallna soldaterna. Prästen, som anlänt till ön tidigare under året, var en av Gotlands mest hatade män, eftersom han var ansvarig för skatteuppbörd. Undersökningen av liket visar att han måste ha dött innan striden utkämpades och sedan lagts på platsen i lönndom. Någon har utnyttjat kriget till att försöka dölja ett mord. Och det är bara början: snart röjs ännu fler människor ur vägen i krigets skugga, samtidigt som drottningens män går till storms mot Visby, till råga på allt på självaste julafton. Vem ligger bakom den plötsliga mordvågen? Det saknas sannerligen inte misstänkta att välja mellan, och det finns gott om möjliga motiv. Thierry inser att han har kort tid på sig att lösa mysteriet innan kriget stänger portarna för alla vidare spaningar - eller tills han själv blir ett av mördarens offer.

Det är maj i "Herrens år 1402" när liket efter Sigmund Bödker hittas i en stuga utanför Visby. Han har blivit brutalt mördad och ansiktet är sönderslaget. Det hela ger intryck av att ha varit en avrättning eller en våldsam hämnd, och eftersom Sigmund var en ökänd lurendrejare och falskspelare finns det många misstänkta. Tyska ordens Thierry av Liège leder utredningen, till en början med en närmast uppspelt nyfikenhet. Men när spåren leder till stadens prostituerade och sodomiter, med kopplingar till flera inflytelserika stadsbor, kommer Thierry allt längre från en lösning. Samtidigt har Visbys fogde och Tyska orden fullt upp med att rusta inför ett väntat danskt angrepp, och fogden misstänker att drottning Margareta har placerat en kunskapare bland hans knektar. När dödsoffren dessutom blir fler, och även Thierry själv tycks vara hotad, blir situationen alltmer desperat. Gärningsmannen söks bland horpojkar och spelare, köpmän och klosterbröder, ja till och med i Tyska ordens egna led. Vem är schackbrädets kung, och vilka är bönder som kan offras?

Ingen av Sveriges grannar har gett landet lika många anledningar till misstänksamhet och rädsla som Ryssland. Ryssen är den hävdvunne farlige främlingen och det är inte svårt att förstå varför: skärgårdshärjningarna kring 1720, invasionen 1808, den tsaristiska repressionen vid förra sekelskiftet, Stalins tyranni och aggression mot Finland 1939, kärnvapenhotet under efterkrigstiden, Raoul Wallenbergs öde, Putins krig mot Ukraina, och så vidare. Vi har lärt oss att Ryssland = Fienden. Den här boken spårar Sveriges relation till Ryssland tillbaka till vikingatiden. För ett drygt millennium sedan var banden mellan våra länder nära och goda men relationen har senare definierats som arvfiendskap. Historien har aldrig varit förutsägbar, och framför allt - den är inte slut. Att Sverige nu lämnar sin alliansfrihet och rättar in sig i Natoledet är en direkt konsekvens av en historiskt betingad fruktan för grannen i öster.

Herrens år 1401 utspelar sig mellan Nikolaiafton och Luciaafton i december 1401. Det har sedan en längre tid varit lugnt på Gotland, så lugnt att Tyska orden flyttat över många knektar till Preussen, där det har utbrutit krig mot litauerna. Thierry av Liège har fått mer att göra och i praktiken stigit i graderna till att bli fogdens närmaste man, detta samtidigt som en romans håller på att spira mellan honom och den ogifta borgerskan Elisabet Botolfsdotter. Och nu vankas det jul, med värmande glödgat vin och ljuvligt kryddade kakor. Men säg det lugn som varar för evigt. På morgonen den 6 december hittas en man död uppenbarligen nedfallen eller nedstörtad från ett fönster mitt på Strandgatan i Visby. När packhuset bredvid undersöks visar det sig att tio borgare fått halsarna avskurna under en gillesfestlighet på bottenvåningen. På en ovanvåning ligger en skräckslagen, nedblodad och bunden nunna, och när ordensmännen undersöker källaren finner de ännu ett färskt lik. Dessvärre är detta bara början. När Thierry, Elisabet och medhjälparen Folkwin börjar fråga och förhöra sig fram genom staden och Solberga nunnekloster kommer många motsättningar och mycken ilska i dagen. Det saknas inte folk som haft skäl att döda. Bakom tragedin i packhusen döljer sig andra illdåd, både på Gotland och i Tyskland och så länge mördaren går fri riskerar nya dödsoffer att skördas.

Medeltidens Hercule Poirot är tillbaka! Det är Herrens år 1399. Tyska orden försöker upprätthålla lag och ordning på Gotland strax efter att Kalmarunionen grundats. En man har nyligen hittats hängd i en ödegård norr om Visby. Det visar sig vara en rik borgare från Stockholm. Mördaren har sprättat upp hans mage och slängt trettio silverpenningar på marken under honom en kopia av hur Judas Iskariots död brukar avbildas. Bara några steg från den hängde mannen ligger en dominikanbroder och sover med ett par speltärningar bredvid sig. Det är åter dags för ordensriddarnas betrodde spårhund, Thierry av Liège, att utreda vad som hänt. Det är dock inte så lätt att få folk att tala. Efter många år av våld, död och pest ser de flesta om sitt eget hus Utredningen försvåras ytterligare av våldsamma sjörövarhärjningar, blodiga krogslagsmål och ytterligare ett märkligt dödsfall. Thierry av Liège är svårt pressad att hitta mördaren annars är det hans nära som riskerar att straffas. DICK HARRISON är professor i historia i Lund och en av Sveriges främsta historiska författare. Med Herrens år 1399 följer han upp succén med Herrens år 1398, och alla som älskar Agatha Christie eller Dorothy Sayers får återigen sitt lystmäte mättat. Harrison befäster härmed sin position som den historiska spänningsbokens främste banérförare efter böcker som Ofärd, Niding, Illdåd och nu denna nya serie böcker om Thierry av Liège.

År 1398 är korsriddarnas och legoknektarnas tid. Kalmarunionen har precis grundats och Tyska orden har befriat Gotland från de sjörövare som härskat på ön. I Visby firar riddarna segern men samma kväll hittas en främling död i närheten av muren. Thierry från Liège, ordensriddarnas betrodde spårhund, får i uppdrag att utreda vad som hänt. Det är en våldsam tid och ingen går att lita på. 1300-talets Visby är en viktig och mäktig handelsplats, där många vill berika sig. Med fara för sitt eget liv tvingas Thierry lägga ett komplicerat pussel när han ger sig i kast med sitt riskfyllda uppdrag. Dick Harrison är tillbaka med en ny historisk spänningsroman och tar sig an en tid som få kan så mycket om som just han. "Herrens år 1398" är en intrigspäckad och fartfylld deckare för alla som fascineras av medeltidens maktspel och som vill veta hur man levde i 1300-talets Visby. Det är en mustig, ibland illaluktande och skrämmande skröna, som uppfyller alla förväntningar på en historisk roman.

Människan har alltid varit i rörelse på flykt eller sökande efter bättre livsförutsättningar. I sin nya bok undersöker Dick Harrison migrationens historia, med fokus på den period som kallas folkvandringstiden. Hur förändrades Europa av de människoflöden som rörde sig över kontinenten? Att förstå rörelsen som definierande för människan är avgörande när vi går in i vad som skulle kunna kallas för en ny folkvandringstid. Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta historiska författare. Han har givit ut ett flertal fackböcker, bland annat Stora döden som belönades med Augustpriset år 2000, samt flera historiska romaner. Hans senaste böcker är Ett stort lidande har kommit över oss om trettioåriga kriget och Jag har ingen vilja till makt om Tage Erlander

Tage Erlander är den svenska statsminister som suttit längst vid makten 23 år. Trots detta har ingen skrivit någon större biografi över hans liv och gärning. Hans dagböcker och hans egna memoarer är de enda skildringar som funnits att tillgå för den som önskat lära känna Sveriges främste politiker under efterkrigstiden. Dick Harrison har skrivit ett rikt illustrerat standardverk över Erlander som ger en bild av en mycket sammansatt person. Han var obrottsligt lojal mot människor han tyckte om och delade politiska ståndpunkter med, samtidigt som han kunde drivas av ett nästan oförsonligt hat mot vissa politiska motståndare. Han insåg till fullo begåvningen hos yngre manliga kolleger, som Olof Palme, men var märkligt oförmögen att inse styrkan hos kvinnorna i partiet. Han förenade kärleken till politiken med ett brinnande intresse för naturvetenskap, litteratur och scendramatik. Tage Erlander var statsministern som inte ville ha makten men som likväl var makten personifierad under nästan ett kvarts sekel. Han plågades ideligen av dåligt självförtroende men lyckades genomdriva i princip alla reformer han föresatte sig, mycket tack vare sitt älskade Harpsund och stödet från familjen.

För oss svenskar är trettioåriga kriget förknippat med Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632 och de »fornstora dar« då landet blev en stormakt. I Tyskland framställs kriget på ett helt annat sätt. Spanjorerna har sin version, fransmännen sin liksom danskar, holländare, österrikare, schweizare, tjecker, italienare, portugiser, kroater och ungrare. Alla har sett konflikten ur sin egen synvinkel. Dick Harrisons "Ett stort lidande har kommit över oss" är den första boken på svenska som tar ett helhetsgrepp på detta väldiga krig och inte bara följer ett enda spår. I Dick Harrisons initierade och välskrivna bok får läsaren följa ryttare och fotfolk, nunnor och abbotar, skomakare och bönder likaväl som kungar och kardinaler. Här finns den fattiga kvinnan som föder barn mitt i kriget och knekten som byter sida vartefter krigslyckan vänder. Det framgår dessutom att trettioåriga kriget var en global konflikt som utkämpades på flera kontinenter i praktiken ett första världskrig. "Ett stort lidande har kommit över oss Historien om trettioåriga kriget" har alla förutsättningar att bli ett standardverk på svenska universitet och lärosäten. Men framförallt är det en fascinerande bok som alla historieintresserade personer kan ryckas med av.

Det är en ovanligt het sensommar på Själland omkring år 670, mitt under järnåldern. Östgötahövdingen Ulvbjörn och den skånska stormannadottern Tuva, som han räddat från att dö på Irland, har kommit till den rika byn Lejre. Där ska hon giftas bort med Frode Halvdansson, danernas härskare. Äktenskapet är politiskt: Tuvas far Rolf vill stärka alliansbanden till Frode och säkra freden i länderna vid Öresund. Men Tuva avskyr Frode och vill absolut inte gifta sig. Morgonen efter Ulvbjörns och Tuvas ankomst hittas Rolf mördad. Någon har tagit sig in i hans rum och dödat honom genom upprepade spjutstötar rakt genom kroppen. Både Tuva, som är arg på sin far för tvångsäktenskapet, och Ulvbjörns egen son Grimoald, som anlänt från Frankland, misstänks för brottet. Det enda sättet att rentvå dem är att hitta mördaren, och Ulvbjörn ger sig ut på en jakt som snart visar sig bli både svårare och farligare än han kunnat förutse. Någon eller några är uppenbarligen beredda att gå över lik för att hindra sanningen från att komma fram. Illdåd är Dick Harrisons tredje historiska spänningsroman, och en fristående fortsättning på Niding (2010).

Ulvbjörn Vamodsson är niding. Han har dräpt en man som stod under hans beskydd. För en mindre mäktig man hade straffet för en sådan gärning varit döden, och även Ulvbjörn måste sona sitt brott. Därför reser han till Erin, den gröna ön i väster, för att hämta hem stormannen Rolf Uddssons försvunna dotter. Men Erin är inte så idylliskt som det ser ut från havet. En okänd grupp härjare rider genom landet och sprider skräck omkring sig. Ulvbjörn och hans män färdas förbi nedbrända gårdar och skövlade byar, hör berättelser om bortrövade kvinnor och brutalt offrade präster. Överallt möts de av misstro och fientlighet, och ett folk som förlorat så många av sina egna unga kvinnor bryr sig inte om en bortförd stormannadotter från Skåne. Här finns ingen hjälp att vänta. Ulvbjörn oroas av det han hör. Varför hatar härjarna de kristna så mycket? Och vad skall ske med kvinnorna? Han anar att svaret har att göra med det mörker han själv bär inom sig sedan tiden i Frankland, och han inser att risken är stor att varken han eller hans män kommer att vända hem igen. Niding är den fristående uppföljaren till Dick Harrisons skönlitterära debut Ofärd. Här bildar verkliga miljöer och händelser fond till Ulvbjörns blodiga och våldsamma resa genom 600-talets Europa, på jakt efter gottgörelse.

På 1200-talet stiger Sverige fram ur historiens mörker. Seklets ledande gestalt var riksjarlen Birger Magnusson, en man som numera betecknas som Sveriges förste verklige monark. Med hård hand enade han riket och krossade dem som satte sig emot honom. Av allt att döma var det också han som grundade staden Stockholm. I Jarlens sekel möter vi Birger Jarl, hans son Magnus Ladulås och andra kungar och stormän på 1200-talet. Men de är bara en del av den historia som Dick Harrison berättar. I hans mäktiga rundmålning träder århundradet fram i helfigur. Här beskrivs dramatik och intrigspel kring makt och rikedom. Vi får följa hur det svenska riddarskrået uppstod, men också hur livet levdes av vanliga människor på gårdar och i torp. Vad 1200-talets människor trodde på och vad de visste om sin omvärld, vad de fruktade och vad de ärade, hur deras vardag såg ut, vad de åt och drack och vilka ritualer som omgav födelse och död. Dick Harrisons Jarlens sekel är ett pionjärverk - den första stora populärvetenskapliga boken om det svenska 1200-talet. Med denna bok befäster författaren son ställning som Sveriges ledande medeltidshistoriker. Dick Harrison, docent vid historiska institutionen vid Lunds universitet, har skrivit ett antal böcker om medeltiden, av vilka den stora krönikan och digerdöden, Stora döden, fick Augustpriset år 2000.

I vår svenska historia utgör korstågen ett bortträngt kapitel. Någonting vi helst inte vill kännas vid. Men korstågsandan var i hög grad levande under nordisk medeltid. Många svenska, danska och norska kungar och herremän tog korset och lovade att sprida kristendomen med svärd i hand. Dock var det få som likt Guillous Arn Magnusson hade råd att fara till det Heliga Landet. Lyckligtvis fanns hedningar att omvända på närmare håll. Under 400 år organiserades religiösa krigståg mot större delen av Östersjökusten, från nuvarande östra Tyskland och Polen upp till Finland och Ryssland. Dick Harrison är idag en av Sveriges mest lästa populärhistoriker. I Gud vill det! berättar han för första gången den samlade historien om de nordiska korsfararna. Han tar oss med på en fascinerande resa till ett medeltida Norden där det ansågs ärorikt att dö och att döda i Guds namn och där en av de ivrigaste krigshetsarna var Heliga Birgitta. Han förklarar hur korstågstanken kunde slå rot hos oss och vad vi kan lära av det. Den medeltida retoriken blir skrämmande aktuell i ljuset av de senaste årens händelser. Historien kommer tillbaka.

Ulvbjörn Vamodsson växer upp på gården Borg i Östra Götaland. Tiden är 600-talet e.Kr. Vikingatiden har ännu inte börjat, men det berättas redan historier om nordbor som farit söderut över haven för att vinna guld och ära. Ulvbjörn är en avig pojke. Han har svårt för att tala och tar till knytnävarna när han blir retad. Hans far ser ner på honom. Men en dag kommer ett följe av stormän från Uppland. De tänker locka bönderna i Götaland till ett krigståg mot den brutale Ivar Digre. Ledaren Olof Ingjaldsson vill oväntat ha med pojken i sitt följe och Ulvbjörn får för första gången uppleva stridens rus av lust och fasa. Olof ger honom nya uppdrag. Nu ska han resa över haven till staden Frisaborg för att byta slavar mot silver. Men Ulvbjörn och hans grupp blir tillfångatagna och själva sålda som slavar. Efter några hårda år av slavliv lyckas han rymma tillsammans med sin ägares hustru och hamnar i tjänst hos det dåtida Europas mäktigaste person, Frankerrikets drottning Balthild. Ulvbjörn blir en bricka i hennes maktspel. Han blir omväxlande krigare, lönnmördare och diplomat. Samtidigt upptäcker han en ny värld prästernas, kyrkornas och klostrens. Han hör den gregorianska sången stiga mot valven och grips av en känsla han aldrig tidigare erfarit. Ofärd är en historisk spänningsroman, en myllrande, färgrik, episk saga från en märklig och okänd brytningstid då globaliseringen för första gången nådde vår del av världen.

Vinnare av Augustpriset i fackboksklassen 2000 Fortfarande ryser vi inför ordet digerdöden. Och det är inte konstigt med tanke på dess härjningar. Den medeltida pestepidemin slukade proportionellt sett fler människoliv än någon annan historisk katastrof. Digerdöden är förvisso inget kärt barn men har ändå många namn: svarta döden, svarta pesten, bråddöden och mannadöden. För 1300-talets människor, bedövade av epidemins omfattning, var den helt enkelt "stora döden". Dick Harrisons mäktiga krönika tar oss med på en kuslig färd i digerdödens fotspår åren 1347-1352. Hur påverkades samhället av pesten? Fanns det en koppling till senmedeltidens bondeuppror? Varför utsågt just judar till syndabockar? Hur förändrades arkitektur, konst och litteratur? Vilka mediciner föreskrev de lärde och vilka botemedel använde vanligt folk? En genomarbetad och gripande beskrivning av pesten i Europa. Allt ifrån dess ursprung och spridning till dess sociala och ekonomiska konsekvenser.