Alla titlar av »Viryabodhi«

Den 14 oktober 1956 lämnade Ambedkar, tillsammans med nästan 400 000 av sina anhängare, det hinduiska kastväsendet – enligt vilket de var dömda att vara ”oberörbara” – och konverterade till buddhismen. I den här boken förklarar Sangharakshita tydligt varför Dr Ambedkar tog detta steg och varför det fortfarande är relevant för alla buddhister världen över. Han berättar också om Ambedkars liv, som en av de högst utbildade personerna i Indien, som dess första justitieminister och författare av den indiska konstitutionen, hur beslutet att konvertera växte fram. Du får också läsa om hur rörelsen lever vidare i dagens Indien.

Den 14 oktober 1956 lämnade Ambedkar, tillsammans med nästan 400 000 av sina anhängare, det hinduiska kastväsendet – enligt vilket de var dömda att vara ”oberörbara” – och konverterade till buddhismen. I den här boken förklarar Sangharakshita tydligt varför Dr Ambedkar tog detta steg och varför det fortfarande är relevant för alla buddhister världen över. Han berättar också om Ambedkars liv, som en av de högst utbildade personerna i Indien, som dess första justitieminister och författare av den indiska konstitutionen, hur beslutet att konvertera växte fram. Du får också läsa om hur rörelsen lever vidare i dagens Indien.

En av Buddhas grundläggande insikter är att vårt sinnestillstånd påverkar våra tankar, som i sin tur påverkar våra handlingar och därmed vår värld. Denna bok innehåller Sangharakshitas klassiska föredrag om denna centrala lära: ”Sinnets natur, reaktivt och kreativt”. Han utvecklar sin syn på vårt sinne som något som fungerar reaktivt eller kreativt i varje ögonblick, och hur vi kan se upplysning som ett tillstånd av ständigt tilltagande kreativitet. Förutom det ursprungliga föredraget innehåller boken även utdrag från seminarier där vi får ytterligare insikter i detta tema.

Ända sedan Buddhas tid har människor försökt fånga buddhismen på ett sätt som är helt rationellt och begripligt. Läran om visdomens fulländning, Prajñaparamita, utgör en uppfriskande kontrast till detta. Diamantsutran, Hjärtsutran och Ratnaguna-samcayagatha är tre centrala och extraordinära visdomstexter, som fövisso tar upp vardagliga praktiska problem, men samtidigt får de det rationella sinnet att svindla. Det huvudsakliga temat för texterna är bodhisattvan – en person vars hela energi är inriktad på att nå upplysning för alla varelsers skull. Hur ska en sådan person leva och hur upplever den livet? Sangharakshita äger en sällsynt kombination av kunskap, intellektuell klarhet och insikt. Han presenterar dessa sublima läror på ett insatt och levande sätt, så att de känns djupt meningsfulla. Sangharakshita (1925–2018) ägnade hela sitt liv åt att utforska och praktisera Buddhas lära. Han var en viktig brobryggare mellan traditionell österländsk buddhism och etablerandet av en ”västerländsk” buddhism; men hans största bedrift var troligen att etablera en ny vital buddhistisk tradition.

Ända sedan Buddhas tid har människor försökt fånga buddhismen på ett sätt som är helt rationellt och begripligt. Läran om visdomens fulländning, Prajñaparamita, utgör en uppfriskande kontrast till detta. Diamantsutran, Hjärtsutran och Ratnaguna-samcayagatha är tre centrala och extraordinära visdomstexter, som fövisso tar upp vardagliga praktiska problem, men samtidigt får de det rationella sinnet att svindla. Det huvudsakliga temat för texterna är bodhisattvan – en person vars hela energi är inriktad på att nå upplysning för alla varelsers skull. Hur ska en sådan person leva och hur upplever den livet? Sangharakshita äger en sällsynt kombination av kunskap, intellektuell klarhet och insikt. Han presenterar dessa sublima läror på ett insatt och levande sätt, så att de känns djupt meningsfulla. Sangharakshita (1925–2018) ägnade hela sitt liv åt att utforska och praktisera Buddhas lära. Han var en viktig brobryggare mellan traditionell österländsk buddhism och etablerandet av en ”västerländsk” buddhism; men hans största bedrift var troligen att etablera en ny vital buddhistisk tradition.

Lojong – träning av sinnet i sju punkter – är en klassisk undervisning inom tibetansk buddhism (”mind training” som den kallas på engelska). Det är ett slags handbok i konsten att utveckla och utöva medkänsla. Undervisningen består av 59 sentenser, eller slogans, som var och en förmedlar en attityd till livet som syftar till att förändra vårt invanda sätt att tänka, kommunicera och handla på. En av sentenserna: ”Skyll allt på den enda skurken” anspelar på tendensen att skylla ifrån oss, och skurken är givetvis vi själva, vår självupptagenhet. I stället för att ständigt motiveras av egenintresse vill sentenserna få oss att i första hand tänka, kommunicera och handla utifrån andras intresse och välgång. De är både inspirerande och utmanande. Ena stunden lyfter de oss till det upplysta sinnets hänförande perspektiv för att sedan konfrontera oss med livets alla utmaningar och det oupplysta sinnets pinsamma tillkortakommanden. I denna praktiska guide får du ta del av många stora lärares undervisning och pröva på övningar, reflektioner och meditationer. Författarnas egna långa erfarenhet lyser upp texterna. Dhirananda (Kenneth Nolkrantz) upptäckte buddhismen i slutet av 1970-talet och har hållit kurser både i traditionell buddhistisk meditation och i mindfulness med medicinsk tillämpning. Viryabodhi (Sjöberg) kom till buddhismen några år senare. Han undervisar på kurser och retreater inom Triratna, översätter buddhistiska texter, har en hemsida och driver Bodhi-förlaget.

En sammanställning av buddhistiska begrepp och termer som de används inom Buddhistiska gemenskapen Triratna, med deras motsvarigheter pali- och sanskritord. Det finns även referenser till var man kan läsa mer om dem i Sangharakshitas böcker och undervisning. Texten publicerades först på Padmaloka retreatcenter, England, av Ashvajit. Här är den i översättning till svenska av Viryabodhi, som fått stor hjälp av Prasadacarin och Vimaladhi.

En sammanställning av buddhistiska begrepp och termer som de används inom Buddhistiska gemenskapen Triratna, med deras motsvarigheter pali- och sanskritord. Det finns även referenser till var man kan läsa mer om dem i Sangharakshitas böcker och undervisning. Texten publicerades först på Padmaloka retreatcenter, England, av Ashvajit. Här är den i översättning till svenska av Viryabodhi, som fått stor hjälp av Prasadacarin och Vimaladhi.

Historierna i denna bok handlar om Buddhas ”tidigare liv”, då han som bodhisatta tränade i viktiga egenskaper, såsom mod, tålamod, visdom, ihärdig disciplin, och inte minst medkänsla och generositet. Jatakorna visar hur handlingar har konsekvenser; hur illa det går när girigheten får härja fritt, när ilskan tar över och när själviskheten förblindar. Men också vilken effekt det har när någon är god, generös och modig. Är människan god eller ond till sin natur? I mångt och mycket är vi nog vad vi gör oss till. Vilken människa vill vi vara? Vilken människa håller vi på att bli? Valet är vårt. Jataka-berättelserna i denna bok är hämtade ur den engelska översättningen: The Jataka, or Stories of the Buddha’s former births, redigerad av Edward B. Cowell, i sex volymer, utgivna 1895–1907. Viryabodhi har översatt och bearbetat inledningarna samt avsluten (”nutid”); Veronica Leo har översatt och återberättat jataka-berättelserna (”dåtid”). Veronica Leo har översatt och återberättat jataka-berättelserna på ett levande och inkännande vis. Viryabodhi har skrivit ett förord om deras bakgrund och erbjuder tips på reflektion efter varje historia.